Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - III. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antagande tillintetgör genast alla de harmonier hvarom vi
nyss talat. Men, spörja vi, kan den matematiska
egenskapen tillhöra materien? Om ni påstår detta, återstår det
er nu att säga oss, hvilken materia den tillhör: är det
syret, qväfvet, jernet, aluminium? Nej, eftersom lagen står
högre än alla dessa kroppar och alldenstund det just är
han som sammanfogar dem, förmäler och särskiljer dem,
alldenstund det är han som styr dem. Hvad återstår er?
Tillhöra väl ljudet, ljuset, magnetismen materien? Ni
röner motsatsen. De äro lika många rörelsesätt. Men
hvem förordnar det rörelsesättet för ljudet och det för
ljuset? Hvem leder dessa krafter? Synbarligen dessa
krafter sjelfva eller en högre kraft, som omfattar dem alla.
Materien är i alla sina rörelser endast det passiva föremålet.
Det är således oförnekligt, att materien är i den
oorganiska naturen en slaf, kraften deremot herrskare.
Men det är just detta som materiens förkämpar
förneka; vi ha redan kunnat uppskatta värdet af deras
slutledningar angående den oorganiska naturen; vi skola snart
uppbyggas af deras sätt att förklara den organiska.
När man försigtigt uppbränner en växt, erhåller man
ej sällan till rest ett kiselartadt skelett, som motsvarar
stängelns ursprungliga form. Detta är det oorganiska ämne,
hvaraf växten utgjordes och hvilket framkommer ur jordens
ämne. Hela växten innesluter ytterligare vissa genom dess
natur bestämda kroppar, kornet t. ex. innehåller
qväfvehaltigt gluten [1], fosforsyrade salter, vinrankan kalk, potatisen
kali eller pottaska, téet mangan, tobak salpeter etc. För
hvarje växt passa minerala grundämnen, och växten vet att
sjelf välja dem; den kunnige jordbrukaren bestämmer
frukterna efter jordens natur eller väljer sina gödningsämnen
efter de skördar som han vill göra. Det är i kännedomen
om hvarje arts behof, som hemligheten med vexelbruk och
träde ligger. Inför detta faktum tillryggalägga de teoretici,
om hvilka fråga är, halfva vägen af den rätta förklaringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
