Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Kraften och materien - III. Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växtväsende, som kan, förirradt i de mest olika förhållanden,
öfverallt ana de för dess arts tillvaro nödiga elementerna.
O, I föregifne lärde, som tron eder göra i vetenskap,
under det I släpen eder ande till bottnen af edra retorter,
låten mig anklaga och beklaga eder, derför att I icke
kunnat se, icke kunnat känna naturens scenerier. Åsynen af
vissa herrliga ställen, der behaget och skönheten skalkas
under alla former; lifvets rörelse i ängarnas och skogarnas
nya grönska; ljusets utstrålning i den af guldplantsar
itudelade bleka azurn, i träden med de tysta skuggbilderna, i
den himlen återbrytande sjöns genomskinliga spegel; den
ljufva vårvärme som genomandas den ljumma luften; de
vilda blommornas vällukter: all naturens fägring, ömhet,
alla hennes smekningar ha förblifvit okända för edert slappa
sinne. Betraktelserna af denna jordiska natur erbjuda
mycket behag och lemna ofta oväntade uppenbarelser. Jag
påminner mig, och jag erkänner det för er, fastän I kunnen
skratta åt min lättrördhet, jag påminner mig, sade jag, hafva
tillbragt angenäma timmar i enslig beundran af vissa
landskap. Jag vill ej nämna det om hvilket jag här talar, ty
det öga, som ser, kan återfinna det i många olika
länder. Solen, som ännu icke gått ned, men dolt sig bakom
några skyar, beglänste höjderna i trakten, i det hon med
de finaste och utsöktaste skiftningar färgade de högre
skyarna. En högre, men på jordens yta omärklig vind
vaggade dessa mångfärgade grupper, der färgtonerna från en
felik palett, ifrån guldet ända till rosen, harmonierade i
sina kontraster liksom de olika accorderna från en himmelsk
kör. Vid mina fötter skälfde den genomskinliga vågen till
en stor insjö, hvilken tycktes höja sig ända upp till
horisonten. En djup tystnad rådde öfver denna scen. Vid
insjöns rand såg man på något afstånd några oregelbundna
boskéer af träd och buskar, återgifna med jättelika
proportioner i den rörliga spegeln. Detta var en tafla värdig de
stora landskapsmålare, hvilkas verk vi beundra på Claude
Lorraine och Poussin’s dukar, men hvars oefterhärmliga
enkelhet stod vida öfver all inbillningskraft. Stundom afbröts
den allmänna tystnaden af ljudet från den lilla aflägsna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
