Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Floridas korallref, i Languedocs och Belgiens hålor, det
skelett som uppgräfts nära Düsseldorf, kraniet från
Borrebyhålan i Danmark, den fossila menniskan från Puy och
Natchez vid Mississippi, de menskliga återstoder som
påträffats vid Maastricht, — alla dessa angifva i de
ursprungliga menniskovarieteterna ett tillstånd af uppenbar
underlägsenhet och närma dem märkligt till vildarna i våra
dagar och de menniskolika aporna. Det är numera
ovedersägligt, att menniskan lefde före isperioden och ifrån början
af den qvaterna tidsepoken.
Menniskans arkeologiska plats öfverensstämmer med de
föregående till förmån för teorien om utvecklingen framåt.
Hvem skulle numera kunna tvifla om sten och bronsåldern,
hvilka menniskan genomlefvat, innan någon konst eller
industri uppfunnits, åldrar af hvilka man återfinner spår
öfver hela jordens yta? Och hvilka anor skall man gifva
dessa åldrar: Stenåldren inföll i Danmark samtidigt med
perioden för den första växtligheten eller skotska tallen,
och till en del med den andra växtlighetens, eken.
Bronsåldren har upprullats under ekens tid, ty det är i
torflagren, der eken öfverflödar, som man funnit svärden och
sköldarna af denna metall. Före densamma fanns det inga
bokträd; Jernåldern, som är mindre gammal, motsvarar
björken. Huru länge varade den första åldren? Eftersom
bronsen är en metallblandning af nio delar koppar på en
del tenn, angifver de första bronsverktygens eller redskapens
framträdande en industri, som icke befann sig i sin första
råa linda. Metallblandningen och den långsamt
framträdande utsirningen, af de smälta föremålen hafva endast
kunnat verkställas efter långvariga försök.
Till hvilken tid skall man förlägga pålbyggnaderna i
Schweiz och de 40,000 pelarna i Wangen? Gräfningar hafva
uppenbarat tillvaron af 20 byar vid Geneversjön. tolf vid
Neufchatels- och tio vid Biel-sjön, hvilka äro samtida med
sten- och bronsåldern. De i Irland tyckas tillhöra samma
tidsafdelning. Dessa byar liknande bäfrarnas måste förete
någon jemförelse med dem, som Dumond d’Urville beskrifver i
Nya Guinea. De ben som Lartet funnit i Aurignac-hålan äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
