Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Lifvet - II. Väsendenas ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast då och då; och vi kunna slutligen äfven antaga, att
alla de forändringar, som ske, äro resultatet af den
metodiska och beståndande verksamheten, men oändligt olika
med den visa och skapande orsaken. De som ovilkorligen
påstå, att en individs ursprung, såväl som en arts eller ett
slägtes, endast kan förklaras genom en skapande orsaks
omedelbara verkning, de kunna, utan att öfvergifva sin
älsklingsteori, antaga läran om arternas förvandling, hvilken
icke är med densamma oförenlig. Helheten och vexlingen
af de naturliga fenomenerna kunna icke vara annat än den
materiela tillämpningen af en på förhand uttänkt anordning,
och om denna vexling af tilldragelserna inom den
organiska verlden kan förklaras genom artförvandlingen, låter den
organiska verldens ständiga antagande af nya förhållanden
beviset for en plan och i följd deraf äfven för en arkitekt
qvarstå lika kraftigt som någonsin.» Det förefaller oss i
sjelfva verket som att ateismen ingenting kan vinna på
denna hypotes, lika litet som på någon annan naturlig
teori.
Hvad angår den förebråelse för materialism som
påbördats alla former af utvecklingsteorien, så hafva vi redan
ofvan sett, att gravitationsteorien, likasom ett stort antal
andra upptäckter, anklagats för att vilja kullstörta den
naturliga religionen. Huru skulle man väl bete sig, om
man vore tvungen att höra alla de stelnade teologernas
klagomål?
Långtifrån att hafva någon materialistisk syftning,
synes oss denna hypotes om först lifvets, sedan
känselförmågans, derpå instinktens, så förståndets hos de högre
däggdjuren, förnuftets grannar, och slutligen sjelfva det
menskliga förnuftets framträdande på jorden under på hvarandra
följande geologiska tidehvarf tvärtom vara utvecklingen af
en storartad och beundransvärd plan och företer för oss
taflan af andens alltjemt tillväxande öfvervälde öfver
materien.
Vi hafva något länge uppehållit oss vid menniskans
förhållande till de djur som föregått henne, huru
hemlighetsfullt detta verkliga förhållande än är. Vi tro med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
