Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - I. Hjernan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
materiens verld, hvilka hvarken kunna mätas matematiskt eller
kemiskt, men bilda den andliga verldens område?
Och se vi icke äfven i fysiskt hänseende andens
inflytande på kroppen? Lidelserna återspeglas på ansigtet. Att
vi blekna af fruktan, kommer sig deraf, att denna känsla,
uppenbarad genom en rörelse i hjernan, hoptrycker
kindernas kapillär-kärl; vreden eller blygseln färga ansigtet i
purpur, derför att de förorsakade rörelserna utvidga dessa
samma kärl, allt efter de enskilda personernas
egendomlighet; men här spelar anden återigen hufvudrollen. Om ni
någon gång rodnat under det plötsliga intrycket af en
qvinnoblick (det är ej någon skam att erkänna det), har ni
icke då känt, att det indiskreta intrycket medelst edra ögon
öfverflyttades till er hjerna och derefter nedsteg från hjernan
till hjertat, för att åter uppstiga i ansigtet. Analysera
en dag denna vexling; eller, om ni ej mera rodnar då en
plötslig fruktan griper er, tillämpa derpå samma analys,
och ni skall finna, att eder ovetande intrycken snabbt
passera genom eder själ, innan de öfverflyttas till det yttre.
Det är på samma sätt med känslorna: det är i vårt bröst
och icke i vårt hufvud, som en outsäglig känsla af tomhet
förråder sig, när under vissa stunder af melankoli våra
oroliga tankar flyga han mot den älskade. Men eftersom denna
känsla först uppväckes, efter det vi tänkt, så är det säkert,
att äfven här anden spelar första rollen. Under andra
omständigheter meddelar en plötslig förskräckelse sig ifrån
själen till hjertat och påskyndar eller saktar pulsen; den kan
tillochmed förorsaka ett fullständigt afstannande, en
vanmakt. Ledsnaden eller glädjen föranleda tårarnas
afsöndring. Förståndsarbetet uttröttar sitt verktyg, hjernan;
blodet utarmas, hungern låter känna sig. Alla dessa och ett
stort antal andra iakttagelser låta oss tro, att tanken, en
immateriel varelse, har sitt säte i hjernan, att detta organ
är hans tjenare, lika mycket för att till honom befordra
depescherna från den verld mod hvilken han står i
gemenskap, som för att bära hans befallningar utåt.
Vi veta för öfrigt redan, att hjernan och ryggmergen
icke äro någonting annat, än samlingar af en mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
