Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - II. Den menskliga personligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
epikureers förening och hvilket skall i vårt sekel inleda
den första vetenskapliga fasen af denna föga lysande kurs.
För Broussais, såsom för Cabanis, Locke och
Condillac, utgör menniskan helt enkelt helheten af de kroppsliga
organerna och deras funktioner. Jaget, den menskliga
personligbeten, är icke en varelse sui generis, det är ett
faktum [1], ett resultat, en produkt som härleder sig af den eller
den anordningen af materien[2]. Förståndet och förmågan
af intryck äro nervapparatens funktioner, nästan på samma
sätt som näringsmedlens ombildning till mjölksaft och blod
ar en verksamhetsyttring af matsmältnings- eller
andningsapparaten[3]. Själens tillvaro är endast en hypotes, en
hypotes som ej grundar sig på någon iakttagelse, som ingen
slutledning berättigar, en obevist hypotes, ja, tillochmed
en föreställning som saknar sundt förnuft [4]. Att hos
menniskan se något annat an ett system af organer, det är att
förfalla i ontologiens orimligheter [5].
Cabanis i sin bekanta bok, och Destutt de Tracy i
den analys, som han uppgjort öfver förhållandet mellan
menniskans fysik och moral, uttala samma åsigter, men i
en mindre utvecklad form.
Enligt de fanatiska försvararne af läran om att själen
blott är en förmåga af intryck genom sinnena, är den
menskliga personen bortblandad i de organiska funktionerna.
Den är i sjelfva verket icke till. Alla menniskor hos alla
folk och i alla tider hafva trott på sin personliga tillvaro,
ha känt sig lefva och tänka; alla språk hafva på första
sidorna af mensklighetens tideböcker angifvit den menskliga
tankens, själens, förståndets, andens personliga tillvaro, hvad
namn de för öfrigt an gifvit häråt (vi skulle kunna fylla
en hel sida med ursprungliga ariska, sanskritska, grekiska,
latinska, keltiska namn etc.; men en sådan nomenclatur
är icke nödvändig och våra läsare känna att dessa ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
