- Project Runeberg -  Gud i naturen /
256

(1868) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Själen - III. Menniskans vilja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

des från denna riktning, så fort som en kraft, hvilken är
större än den första, tvingar henne att förändra den.»

Holbach har gifvit oss en aritmetisk formel öfver
friheten: »Menniskans handlingar stå alltid i sammansatt
förhållande till hennes kraft och de varelsers, hvilka verka på
henne och förändra henne.»[1]

Vi besvara denna fullständiga förnekelse af friheten
med en sats, hvilken, utan att bekläda oss med en
oinskränkt frihet, alldenstund de yttre inflytandena ständigt
verka för att minska denna oinskränkthet, icke desto mindre
förlänar oss en verklig frihet, en inre ansvarighet, en
ovedersägligt fri vilja. Ämnet är mera inveckladt, än det
synes för de oinvigda, och vi ha ett ständigt bevis på dess
svårighet uti den under sekler fortgående vexlingen af de
religiösa trosbekännelser, som vackla mellan fatalismen och
den gudomliga nåden. Mohamed planterar fatalismens fana.
Calvin ser endast nådevalet (predestinationen). Luther
uppreser sig emot den fria viljan. Sanningen tyckes ligga
emellan de båda ytterligheterna. Antalet af de teologiska
böcker, som skrifvits öfver de olika slagen af gudomlig nåd,
är oräkneligt, och man förstår i våra dagar, att det är en
förlorad tid som man använder på detta slags forskningar.



[1] Det är tydligt, att det utan frihet hvarken finnes dygd eller
moral. Efter att hafva ordat om herrskande krafter, om de
oförstörbara lagar, som tvinga, tillägger Taine: Hvem skall förarga sig
öfver geometrien: hvem skall isynnerhet vredgas på en lefvande
geometri?

På ett annat ställe frågar författaren vid ett ställe hos Byron
om Haidées kärleksäfventyr, huru man kan vägra att erkänna det
öfvernaturliga ej blott i medvetandet och handlingen, utan äfven i
njutningen! «Hvem har kunnat läsa Haidees kärleksäfventyr», utropar
han, «och hysa någon annan tanke, än den att afundas och beklaga
henne? Hvem kan inför denna herrliga natur, som ler emot dem och
vinkar dem, tänka sig för dem något annat, än den känsla som
förenar dem! ...»

Bayle antager på en annan omväg, att våra dygder ha samma
ursprung som våra laster: lidelsernas kraft. Han tillägger till detta
sätt att se saken: casta est quam nemo rogavit etc. Den dygdigaste
qvinna hålles mera tillbaka af det dåliga ryktet, än af den förbjudna
frukten. — Vi älska att tro, att dygden är fastare än dessa teorier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudinatur/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free