Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjernverlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FÖRSTA KAPITLET.
Stjernverlden.
—
Den stjernbelysta himmelens prakt. — Planetsystemet. — Huru har man lärt
sig mäta dess storlek? — Copernicus. — Kepler. — Newton. — La Place.
— Planetsystemets perturbationer återförda till harmonien. — Upptäckandet
af Neptunus på beräkningens väg. — Meteorstenarne. — De på dem
upptäckta spåren af organiskt lif. — En blick på himlahvalfvets fixstjernor. —
Den oss närmaste fixstjernans oerhörda afstånd. — Vår verlds-ö. — Lösliga
och oupplösliga töckenfläckar. — Fixstjernornas rörelser. — Hvilken oerhörd
utsigt i tiden vi vinna genom utsigten uti det obegränsade rummet. — Den
underbara ordningen i verldsalltet.
—
Som en blodröd eldboll står solen vid randen af den vestra
horisonten och drager sina gyllene fåror öfver oceanens evigt
rörliga yta. Bländad af ljusets öfvermätt förmår du icke
uthärda hennes glans, utan sänker din blick på stranden vid
dina fötter, der i evig vexling den brusande flodvågen med
hvitskummig hjessa ilar mot land och sedan åter med ett
melodiskt sorl sjunker tillbaka i hafvets moderliga sköte.
Ditt öga har hvilat sig: — ännu en gång vill du njuta
anblicken af den nedgående solen, men hon är redan
försvunnen — för att öfver nya länder och nya haf förbreda sitt allt
lifvande ljus, för att väcka otaliga millioner nya varelser till
njutning af den strålande dagen. Blott de eldröda molnen,
som likt rökhvirflarne af en oerhörd brand pråla i alla
färgtoner af guld, skarlakan och purpur vid vestra himlaranden,
förkunna ännu den nedgångna himlakroppens herrlighet;
liksom efter en hjeltes bortgång ekot af hans bragder ännu länge
återljuder bland folken. Dock, slutligen försvinna äfven dessa
sista spår af ljuset, natten segrar öfver dagen och allt djupare
mörker sänker sig öfver himmel och jord, liksom ville det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
