- Project Runeberg -  Gud i naturen /
17

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmen och ljuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

färgen, eller göra dem synliga för vårt öga, så uppstår den
tjusande mångfald, som vi beundra hos morgon- och
aftonrodnaden, i hafvets reflexer, i bladens grönska, i blommornas
mångfärgade matta, i djurverldens yttre betäckningar, i kristallernas
färgskiftningar. Och på samma gång denna vexlande
mångfald skänker vårt medfödda skönhetssinne den fullkomligaste
tillfredsställelse, leder den tillika vår beundran på
upphofsmannen till alla dessa herrliga målningar.

Huru skulle föremålen låta skilja sig ifrån hvarandra, om
icke olikheten i färg förrådde dem för ögat; huru skulle många
djur kunna finna sin föda eller undgå sina fiender, om allt
blott vore enkelt hvitt eller svart, och huru störande skulle ej
denna monotoni inverka på industrien, huru hämmande på
menniskans andliga utveckling. Vårt öga längtar efter färger,
det är derföre begåfvadt med känslighet för koloritens alla
möjliga schatteringar; det står i full harmoni med solstrålens
brytningar. Menniskan skulle ej vara menniska, om hon såge
allt blott doppadt i hvitt, svart och grått. Hennes fantasi,
hennes kunskaper skulle krympa tillsammans, hennes själ
inslumra. Hon är bildad för färgernas rike, liksom färgerna å sin
sida stå i ett visst förhållande till hela hennes andliga väsende.

Ljusets underbara egenskaper hafva för den menskliga
skarpsinnigheten öppnat en rad af triumfer, icke mindre
lysande inom tankarnes öfversinnliga rike, än ljuset sjelft i den
materiella sferen.

Det genomflyger verldsalltets rymder med obegriplig
hastighet, men detta oaktadt har det lyckats menniskan att mäta
denna hastighet och uträkna, att solstrålen tillryggalägger
42,000 geografiska mil i sekunden och att, under det prismats
yttersta röda strålar göra 458, de yttersta violetta verkställa
727 billioner vibrationer på denna efter våra begrepp så
ofantligt korta tidrymd.

Ljusstrålarne blifva af de olikartade kropparne på det
mest olikartade sätt återkastade, brutna, kringspridda eller
böjda — men alla dessa företeelser underordnar menniskan
en bestämd lag och beräknar dem med mathematisk stränghet.
Hon urskiljer på ljuset, om det ursprungligt framstrålar från
en sjelflysande verldskropp eller blott lånadt reflekteras af en
planetartad kropp, och vinner derigenom en måttstock för
himlakropparnes olika natur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free