Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektriciteten och magnetismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under det ett åskmoln bildade sig, lät han en drake
uppstiga, som var försedd med en metalltrådsspets.
Medelst det fuktade och derigenom för ledning
lämpliggjorda snöret eller med tillhjelp af en mycket fin metalltråd,
som gick ned från den nyssnämnda spetsen och yar hopflätad
med snöret, lyckades det honom då att neddraga elektricitet
ur molnet och dermed anställa alla de försök, som man annars
plägar utföra med hjelp af en elektricitetsmaskin.
Förmedelst samma inrättning af den elektriska draken har
man vidare öfvertygat sig, att icke blott de tjocka åskmolnen,
utan alla moln äro elektriska, ja att till och med den torra
luften vid hvilken tid som helst innehåller elektricitet i mängd,
om också blott af mycket ringare täthet. Till denna
elektricitets framkallande kan man tänka sig många olikartade
förlopp bidraga, såsom t. ex. vindens och det afdunstande
vattnets gnidning mot de fasta kropparne.
Bildar sig ett moln, d. v. s. fuktig nederbörd som leder
elektriciteten, omgifven af elen icke ledande atmosferiska
luften, så samlar sig den i dess omfång redan förut
förhandenvarande elektricitetsmängden så småningom på molnets yta,
alldeles som man finner förhållandet vara med hvarje annan
isolerad ledare, hvilken elektricitet meddelas.
Dessa elektriska laddningar blifva dock merändels genom
regn och snö bortledda till jorden utan några i ögonen
fallande fenomener. Blott när molnmassan är mycket stor,
vattensamlingen i hennes inre raskt uppträdande och mycket
betydlig, så att den inre massan följaktligen på kort tid bildar
en förträfflig ledare, kunna tillräckliga elektricitetsqvantiteter
med hastighet hopa sig på ytan och till den grad förtätas, att
en våldsam urladdning, ett öfverspringande på andra moln eller
till och med på jorden genom de mellanliggande luftlagren
måste inträffa under fenomener af blixt och dunder, innan
ännu den successiva afledningen genom regnet kan inträda.
Sålunda hafva åskans mysterier genom vetenskapen blifvit
afslöjade och i stället för Jupiters gamla åskvigg hafva vi nu
den moderna elektriciteten, en betydligt mera storartad kraft,
med hvilken också menniskan åstadkommit verkningar, hvarom
den antika gudakonklaven på Olympen ej ens hade den
aflägsnaste aning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
