Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftkretsen i dess förhållanden till växt- och djurverlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FJERDE KAPITLET.
Luftkretsen i dess förhållanden till växt- och djurverlden.
Luftoceanens storlek. — Luftens beståndsdelar. — Syret. — Dess oumbärlighet
för lifvet. — Atmosferens underbara oföränderlighet. — Välgörande
vexelverkan mellan växt- och djurriket. — Vindarnes system. — Luftrörelsens
driffjeder. — Allt jordiskt lifs beroende af luftens bestående blandning. —
Luften blott en blandning, ingen förening af syre och qväfve. — Denna
inrättnings vigt för lifvet. — Luftens genomskinlighet. — Dess inflytande på
menniskans andliga utveckling. — Den ljudförande luften. — Naturstämmor.
—
Öfver land och haf hvälfver sig luftens oerhörda ocean.
Du kunde flyga och flyga, tjugo gånger högre än någonsin
kondoren flyger; du kunde stiga och stiga, tjugo gånger högre
än Chimborazo stiger, och skulle ändock ej på långt när uppnå
dess yttersta gränser, så väldigt är det omhölje, som den
sveper omkring jorden.
I underbart majestät framrullar hafvet sina vågor öfver
tre fjerdedelar af vår planets yta, och sänklodet har ännu ej
afslöjat för oss hemligheterna i dess djup — men sjelfva
hafvet är litet i jemförelse med den öfver detsamma sig
utbredande atmosferiska oceanen och obetydligt det rum, som dess
vatten intaga, emot luftkretsens omätliga regioner.
Hvaraf består denna oerhörda sväfvande ocean och huru
äro de ämnen beskaffade, som bilda honom?
Det är ännu ej så längesedan vetenskapen gaf oss ett svar
på denna intressanta fråga, ty först mot slutet af förra
århundradet upptäckte Lavoisier att luften icke, såsom man trodde,
är ett enkelt element, utan sammansatt utaf gasarter af
mycket olika egenskaper, syret och qväfvet.
Det tyngre syret, som utgör ungefär en femtedel af luften,
har ett stort begär att förena sig med andra kroppar, hvarvid
ofta en betydlig utveckling af värme och ljus eger rum.
Qväfvet deremot, som intager vid pass fyra femtedelar af den
atmosferiska rymden, är oförbränneligt och blott föga benäget
att uppoffra sin sjelfständighet.
Syret bildar derföre en betydlig beståndsdel icke blott af
luften, utan äfven af många andra sammansatta kroppar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
