- Project Runeberg -  Gud i naturen /
62

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harmonien emellan jordens och dess invånares utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvarest de såsom fortatare af regnet och afkylare af luften
voro bäst på sin plats, eller hafva inrymt största delen af den
tropiska zonen åt det svalkande hafvet?

Det är väl knappast nödigt att ytterligare häntyda på,
huru betydligt kontinenternas mångfaldiga sönderdelning och
mängden af öar — här långt in uti oceanens rike
framträngande promontorier, der djupt in i hjertat af väldiga
landmassor inskärande innanhaf — hafva bidragit till menniskoslägtets
samfärdsel och huru den på detta sätt uppkomna oerhörda
utsträckningen af kusterna icke blott inverkar gynnsamt på
klimatet, utan äfven har väsendtligt bidragit till att höja oss
till vår nuvarande kulturgrad och närma folken till hvarandra
först genom handelns och den ömsesidiga fördelens band, men
sedan äfven på idéernas högre område.

Om redan skapnaden af jordens yta hänvisar på en
genomgående skapelseplan, så måste betraktandet af de
försteningar, som vi finna inneslutna i hennes olika flötser, ännu
mera stärka oss i denna tro. Ty vi se icke här något blindt
hopvräkt virrvarr, icke något ostadigt vacklande fram- och
tillbakaskridande, såsom fallet utan tvifvel skulle hafva varit, om
lifvets utveckling varit beroende af blott tillfälliga inverkningar
— utan en fortfarande utveckling af organisationer till allt
högre former.

Uti de äldsta lagren, i hvilka så att säga lifvets
morgonrodnad uppenbarar sig för oss, finna vi blott qvarlefvor af
lägre växter och lägre djur — alger, lafvar och andra
kryptogama växter — koraller, sjöborrar, musslor, kräftor och andra
på samma grader stående sjödjur.

Först sednare visar sig den första gryningen af
ryggradsdjurens högre lif, och det allra först hos fiskarne. Sedan
uppträda reptilierna, som en tid beherrska hafvet och dess
stränder, och först uti de yngre formationerna börjar fåglarnes och
däggdjurens rike, för att slutligen vinna sin krona i menniskan.
Under dessa oerhörda tidsperioder bortdö väl otaliga slägten,
men deras plats intages alltid af mera utbildade former. Vi
se beständiga förändringar, ett evigt bortdöende, men äfven en
evigt fortfarande blomstring och nybildning, så att under alla
den yttre verldens omhvälfningar och modifikationer hvarje
växt- och djurklass segerrikt bibehåller sig och efter
omständigheternas kraf uppträder i alltid nya ändamålsenliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free