Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas cellbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hvarandra, ja det finnes till och med växter inom denna
vegetationens lägsta sfer, som icke äro någonting annat än
enstaka celler, dels runda eller äggformiga, dels kantiga,
trädartadt förlängda eller förgrenade. På en något högre
utvecklingsgrad, såsom till exempel hos conferverna och möglets
mångfaldigt olika former, rada sig cellerna i form af linier på
ett mångfaldigt sätt intill hvarandra. I andra fall utbreda de
sig hinnartadt, såsom hos ulverna, i ännu andra, såsom hos
tångarterna, efterhärma de icke sällan de högre växternas
stängel- och bladbildning eller tränga sig, såsom hos svamparne,
nära tillsammans till olikformade massor.
Hastig tillväxt och oändlig förökning utmärka isynnerhet
dessa lägsta växtorganismer.
En svamp — Phallus fætidus — uppskjuter inom
tjugofem minuter till en höjd af tre tum och uppnår på halfannan
timme sin fulla höjd af fyra tum. Hos en annan mycket
hastigt växande svamp, jättebovisten (Bovista gigantea), bilda sig
i hvarje minut 20,000 nya celler, så att den på en enda natt
kan svälla upp från ett knappnålshufvuds till en ansenlig
kurbits’ storlek.
Äfven hos algerna försiggår tillväxten ofantligt raskt, ty
Nereocystis lutkeana, som vid Stilla hafvets norra kuster bildar
täta underhafsskogar och på 300 fot långa stänglar bär
kronor af klufna blad, hvilka uppnå en längd af 30—40 fot, är
produkten af en enda sommar.
Någon egentlig fröbildning eger ej rum hos dessa låga
växter. De fortplanta sig antingen genom delning eller
sporer — enkla celler, som ofta produceras i verkligt otrolig
mängd.
Hos ett enda exemplar af Reticularia maxima, en på
stammarne af fällda träd växande svamp, fann Fries öfver 10
millioner sporer, hvar och en sannolikt mäktig att utveckla sig
till ett nytt individuum, om den blott påträffade de för dess
groning nödvändiga vilkoren. Det oerhörda antal sporer, som
innehålles uti den till ett barnhufvuds storlek ansvällande
jättebovisten, kan redan mätas deraf, att de vid tryckning på det
stora, kulformiga hufvudet bortgå som ett rökmoln ur
detsamma — och då sporerna hos alla närstående slägten och
arter i förhållande till deras storlek produceras i ett
motsvarande antal, så kan man tänka sig att dessa ofantligt små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
