Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas rotlif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NIONDE KAPITLET.
Växternas rotlif.
Förundransvärd mångfald af rotformer. — Rötterna på tången — sjögräset —
dynernas gräs — de sydafrikanska steppväxterna. — Skogsträdens rötter i
förhållande till deras växtplats. — Mangrovernas luftrötter. — Deras
inflytande på deltaländernas bildning. — Luftrötterna på pandaneerna — och
banyan-fikonträdet. — Rasa Kindus märkvärdiga rotbildning. —
Rotfibrernas beundransvärda finhet. — Rothåren. — De beundransvärda
egenskaperna hos humus. — Jordens uppluckring genom kölden. — Växternas olika
näringsbehof. — Märkvärdiga rotbildningar på kautsjuträdet —
sonneratierna — lumträdet. — Rötternas nytta för menniskan.
—
Hänvisade till de mest olikartade växtställen och utsatta
för alla zoners meteorologiska inflytelser, barn af hafvet, fasta
landet och luften, måste växternas organisation ega en
underbar smidighet, för att kunna foga sig efter den yttre verldens
otaliga modifikationer, som uppkomma af en så allmän
förbindning. Den ena växten så väl som den andra består, som
vi veta, af celler eller kärl, hvilka under tillväxtens förlopp
hafva uppstått af celler, men de af dessa grundelementer
bildade organer — rot, stängel, blad och frukt — uppträda uti
en oändlighet af former, hvilka alltid fullkomligt motsvara
hvarje särskild växts behof och bäst sätta henne i tillfälle att
uppehålla sin tillvaro i kampen mot den yttre verldens
fiendtliga inflytelser eller tillegna sig de ämnen, som hon behöfver
till sin uppehållelse. Hvilken förundransvärd mångfald finna
vi icke redan hos rötterna och huru ändamålsenligt äro ej
dessa organer i hvarje fall lämpade efter växtställets
egendomligheter. Hos tångarterna tjena de väl blott till växtens
fasthållande, emedan dessa enkla organismer insuga näringsämnen
genom hela sin yta och alltså icke behöfva några särskilda
organer för detta ändamål — men de fylla så fullkomligt sin
uppgift, att oaktadt de vanligen blott äro fasthäftade vid
klippornas yta, det dock erfordras ett af stormen starkt upprördt
haf för att skilja dem från bottnen och kasta växten i land,
såsom ett från sina ankaren lösryckt skepp. Ofta är en enkel
konisk skifva tillräcklig för att stadigt och varaktigt fastkedja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
