- Project Runeberg -  Gud i naturen /
97

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas stam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omgifver honom, och är han ändock nog öfverdådig att
försöka intränga deruti, måste han genast för sitt vågstycke plikta
med sönderrifna kläder, sargade händer och blodstrimmigt
ansigte.

Många palmer äro märkvärdigt nog blott till en viss höjd
beklädda med taggar. Så är Caryota horrida, som lyfter sin
krona väl femtio fot högt, till ungefär sex eller åtta fot öfver
marken så tätt besatt med viss pass ett tum långa taggar, att
man knappt kan se barken, men längre upp, der den ej mera
behöfver skyddet, fullkomligt obeväpnad. Äfven här finna vi
alltså en underbar ändamålsenlighet, ett planmessigt
beräknande och afvägande mellan det möjligen kommande
angreppet och det motstånd, som behöfver göras deremot.

De taggiga växterna, som icke sällan bereda menniskan
obehag, användas i dess ställe af henne till omgärdande af
hennes egendom eller afvärjande af hennes fiender; ty liksom
den europeiske landtmannen gerna omgifver sina trädgårdar
med häckar af hagtorn, uppdrager den mexikanske
hacienderon en tät nopalhäck omkring det honom tillhöriga fältet.

Opuntia Tuna, den till detta ändamål mest begagnade
arten, hvars taggar äro så stora, att till och med bufflar, som
kommit att ränna in dem uti sin bringa, dött af den derpå
följande inflammationen, planterades i tredubbla rader såsom
gränsskillnad, när engelsmännen och fransmännen delade ön
S:t Christopher emellan sig, och det fordna konungariket Kandy
uti det inre af ön Ceylon var rundtomkring fullkomligt
skyddadt mot alla infall af fiendtliga stammar medelst
ogenomträngliga häckar af taggiga palmer och slingerväxter. Vid
hvarje pass, som förde till det jemna kustlandet, hängde
portar, hvilka bestodo af flätverk utaf samma taggiga växter, och
för att göra landet ännu mera otillgängligt, var det vid
lifsstraff förbjudet att genom gränsskogarne hugga en gångstig,
som var så bred att mera än en person kunde komma fram
derpå.

Mot europeiska vapen och list hafva dock ej ens dessa
naturliga fästningsverk förmått någonting uträtta, ty år 1815
gjorde engelsmännen slut på ett rike, som bakom sina taggiga
vallar bevarat ett mera än tvåtusenårigt oberoende.

För menniskan äro växternas stammar ojemförligt
vigtigare än deras rötter och till otaliga ändamål oumbärliga. Att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free