Gud i naturen / 102 (1865) Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bladet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På det ena så väl som på det andra stället har sålunda pä
bästa sätt blifvit sörjt för växternas egendomliga lefnadsbehof.
¨
Då bladens öfverhud (a—c) i och för sig är
ogenomtränglig, uppstår frågan på hvad sätt det genom förmedlingen af

Fig 1

dessa vigtiga organer
försiggående utbytet af gasartade
ämnen eger rum. Gåtan
finner sin lösning, så snart man
betraktar ett blad under ett
starkt förstorande
mikroskop, ty då visar sig
öfverhuden försedd med än mer,
än mindre talrika
sprickformiga öppningar (b).





Dessa äro egentligen öppningar eller hål omgifna af två
ovala, mer eller mindre krökta slutningsceller (d), hvilka
vanligen ligga djupare än sjelfva öfverhudens yta och alltid leda
till en underliggande lufthåla (e) i bladets gröna cellväf,
hvilken kallas respirationshåla, emedan den tjenar till upptagande
af den genom sprickan inträdande luften, hvarigenom
bladen just blifva tjenliga att fungera såsom växtens
respirationsorganer.

De sprickformiga öppningarne finnas enligt regeln i
sparsammare antal på den öfre än på den undre bladytan, och
ganska ofta äro de, såsom bland andra hos eken, boken,
björken och alen, inskränkta till endast den sednare. På
gräsarternas och irideernas upprättstående blad förekomma de på
båda sidorna till ungefär lika stort antal, men deremot på
blad, hvilka såsom neckrosens simma på vattnets yta, blott på
den för luften utsatta öfre sidan, och saknas vanligen helt och
hållet på växtdelar, som alldeles ligga under vattnet.

I allmänhet förekomma de i minsta antal på de så
kallade feta växterna, hvilkas sparsamma fuktighetskällor måste
hushållsaktigt bevaras; under det de i talrikaste mängd
förefinnas på de växter, som hafva en riklig utdunstning och
derföre äfven upptaga en stor mängd vatten genom sina rötter.
Hos hortensian räknar man icke mindre än 160,000
respirationsöppningar på hvarje qvadrattum af bladens undre yta och hos
den svarta flädern 63,000, under det hos Iris germania
ungefär 12,000 och hos Yucca 40,000 förekomma likformigt på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>