Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bada bladsidorna. Huru underbar visar sig icke alltså vid
närmare betraktande strukturen af ett enkelt blad, på hvilket
blotta ögat endast ser en enformig yta!
På den sidan, hvarest ifrågavarande öppningar och de dem
motsvarande respirationshålorna företrädesvis eller uteslutande
ligga, är näringsväfnaden (parenchymet) (f) alltid luckrare
anordnad, under det den andra sidan af bladytan, hvars
öfverhud ej eger några sådana öppningar, består af en tätare,
regelmessig väfnad. Af denna orsak synes den undre bladytans
grönska vanligtvis mindre intensiv eller mera hvitaktig än den
öfre ytans, men icke derföre att parenchymcellerna der i och
för sig äro mindre lifligt gröna, utan emedan deras väfnad är
afbruten genom talrika med hvarandra flitigt kommunicerande
lufthålor och cellerna derföre ligga mindre tätt sammanträngda.
Bladens respirationsöppningar skola blott upptaga luft,
men icke vatten, och detta sednare ändamål vinnes på ett lika
enkelt som fullständigt sätt derigenom att slutningscellerna
utvidga, hoptränga eller helt och hållet sluta den mellan dem
liggande sprickan, allt eftersom deras slemmiga innehåll
genom insugen fuktighet mer eller mindre ansväller.
Bristen på kontraherande muskeltrådar, som uti den
animaliska organismen göra nästan samma tjenster vid
afspärrandet af hålor, ersättes sålunda fullständigt genom
slutningscellernas hygroskopiska dragningskraft.
Man inser äfven huru ändamålsenligt det är, att
respirationsöppningarne isynnerhet ligga på bladens undre yta, der
de äro mindre utsatta för regnet, dammet och solstrålarnes
allt för stora värme, emedan vid en omvänd anordning
växtlifvet skulle varit utsatt för vida större rubbningar. Sålunda
finna vi vid en noggrannare undersökning af bladen alltid nya
bevis att de hafva framgått ur en oöfverträfflig mästares hand.
De flesta blad försättas i rörelse redan genom en svag
vindfläkt och denna omständighet är naturligtvis mycket
befordrande för växternas respirationsbehof, emedan löfvets eviga
vaggning och svängning beständigt bringa det i beröring med
nya luftlager och underlätta utbytet af kolsyra och syre.
Men med denna stora rörlighet förenar sig derjemte äfven
en betydande kraft, ty om vi betänka huru ofta stormvinden
böjer de höga skogsträdens kronor och huru de, sedan
elementernas raseri har upphört, ännu alltid stå der i sin förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
