Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prydnad, sä måste vi beundra en organisation, som förenar en
sådan varaktighet och motståndskraft med en sådan
eftergiflighet.
Bladets gröna parenchym är i och för sig lätt
sönderslitligt, och då det derjemte nästan alltid måste utsträckas eller
utspännas till en större yta, för att i den största möjliga
utsträckning komma i beröring med luften, så behöfves det ett
fastare skelett för att gifva det nödvändig styrka. Detta
erhåller det genom de starka, sega, af ofärgade kärlknippen
bestående nerver, hvilka utgå från en i midten löpande
hufvudnerv, förgrena sig genom hela bladytan och mellan eller öfver
sina maskor bära de grönfärgade delarne.
Liksom den i grenar öfvergående trädstammen förlänar
hela kronan det nödvändiga stödet, utgör äfven midtelnerven
ett stöd för bladets hela yta, och sålunda upprepar sig i det
lilla samma ändamålsenliga anordning, som vi beundra i det
stora.
Alltid står bladets nervsystem i harmoni med dess
utsträckning och den mer eller mindre betydande kraften af de
luftströmmar, för hvilka det är utsatt, och alltid motsvarar det
växtens motståndsbehof. Så afspegla sig de harmoniska lagar,
som sammanhålla verldsbyggnaden, icke mindre herrligt uti de
olika löfformernas skeletter än uti himlakropparnes banor.
Utan att förringa deras motståndskraft ökas rörligheten
hos de flesta träds och buskars blad derigenom, att deras
hufvudnerv först bildar ett mer eller mindre långt skaft, innan
bladytan fäster sig vid honom, så att den sednare på visst sätt
sväfvar fullkomligt fri på ett väl smalt, men detta oaktadt högst
tillförlitligt stöd.
Der bladskaftet måste högt upp i luften bära en stor tyngd,
äro ofta till dess skydd äfven särskilda anstalter träffade. Så
finna vi på kokospalmen, der en tjugo fot lång solfjäder
hänger ned från detsamma, att det vid basen sitter uti en af segt,
trådigt, elastiskt nätverk bestående skida, som så väl skyddar
det från att afbrytas, att den till och med ännu efter dess
bortdöende fastkedjar det vid trädet.
Hos gräsen, hvilkas halm redan enligt regeln har en
bladskaftsartad rörlighet, finna vi att bladen omfatta stängeln med
en framtill klufven skida, hvarigenom de naturligtvis erhålla
en stor hållkraft, hvaraf de äfven äro i behof på sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
