- Project Runeberg -  Gud i naturen /
125

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den mikroskopiska växtverlden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fastsätta sig, för att sedan i ett tillstånd af hvila utbilda sig
till nya växter.

Den enda särskiljande karakteren mellan båda rikenas
lägsta grader blifver alltså att djuren blott nära sig af redan
bildade organiska ämnen, hvilka de på ett eller annat sätt
upptaga uti det inre af sin kropp, under det växterna genom
sin yttre yta insuga och till organiska växtämnen förvandla
oorganiska elementer — vatten, kolsyra, ammoniak.

Enligt denna nu ensamt gällande bestämmelse höra de
förut för växtbildningar ansedda svamparne till djurriket,
under det många vegetabiliska organisationer, som man förr
räknade till infusorierna, för närvarande blifvit hänförda till
växtriket.

En flyktig blick på denna lilla verld skall belöna oss med
många intressanta lärdomar och visa oss huru i
rumförhållanden, som för det obeväpnade menniskoögat försvinna, de
underbaraste lifsprocesser försiggå.

Till de allra enklaste mikroskopiska växtformerna höra
Protococcusarterna, hvilka utgöras af runda, af en slemmig
afsöndring inhöljda korn eller celler, som ofta knappt äro 1/1000
linea stora, merändels lefva i stående vatten, ofta bilda en grön
hinna på ytan af dammar och sumpar, förekomma såsom så
kalladt badslem i mineralkällorna eller också uppträda såsom
grönt eller rödt anflog på fuktiga ställen. Det märkvärdigaste
uti dessa cellers lefnadshistora är den hos dem försiggående
omvexlingen mellan ett hvilande och ett rörligt tillstånd.

En hvilande cell, som består af en färglös tjockare hylsa
och en likaledes färglös, men mindre konsistent inre substans,
innehållande ett rödt eller grönt korn, sönderfaller genom
upprepade sjelfdelningar uti 2, 4, 8, 16, 32 nya celler eller
segmenten hvilka understundom vinna ett sjelfständigt oberoende,
i det den inneslutande hylsan upplöser sig, men merändels
genom dess förvandling till en geléartad massa förblifva i
förbindelse med hvarandra.

Dessa nybildade celler äro af en helt annan natur än
deras tröga modercell, i det de äro försedda med en eller två
trådar, genom hvilkas rytmiska sammandragningar de lifligt
framdrifvas genom vattnet.

De ansågos derföre förr för protozoer och fortsätta till
och med ännu i denna dag i många naturalhistoria sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free