Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blötdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sammansatta ascidierna eller sprutarne. De enkla ascidierna
äro temligen stora djur. Till sin yttre form likna de en
säck med en slipprig eller ruggig, halfgenomskinlig hud, på
hvilken finnas två små öppningar, hvaraf den främre ryckvis
slukar vattnet och de deruti innehållna födoämnena och leder
dem till den med tydliga, nätformigt genombrutna gälar försedda
respirationshålan, under det den bakre lemnar afgång för det
genom respirationsprocessen sitt syre beröfvade vattnet och
exkrementerna. Vid det lindrigaste tryck utsprutar ascidien
en vattenstråle till ett betydligt afstånd. Dessa djur föra ett
mycket overksamt lif. Med basen fastvuxna på växter eller
andra hafskroppar inskränker sig hela deras rörelse till
utvidgning och sammandragning af kroppen, ty den lilla hvirfvel
eller strömning i vattnet, som derigenom uppväckes, tillförer
dem utan vidare besvär den tillfälligtvis förbisimmande födan.
Deras säckformiga hjerta visar den märkvärdiga egendomligheten,
att det drifver sitt blod än åt den ena, än åt den
andra sidan och på sådant sätt omvexlande förvandlar den
arteriella blodströmmen till en venös och den venösa till en
arteriell. Med hjelp af förstoringsglaset ser man blodströmmen
några minuters tid flyta från gälarne till hjertat och från
detta utbreda sig genom kroppen, sedan stannar hjertat några
ögonblick och hela blodloppet antager nu en motsatt rigtning.
De sammansatta sprutarne äro alltid blott några linier
långa och vanligen på ett sådant sätt gruppvis ordnade
omkring en gemensam uttömningsöppning, att gälöppningarne ligga
i omkretsen och djurens anus är vänd emot nyssnämnda
öppning. Man finner ofta den stora hafstångens stänglar
öfverdragna med fasta, geléartade massor, hvilkas yta är tecknad
liksom med strålformiga stjernor. Hvarje stråle af dessa
aster-artade formationer är ett djur, och hela konstellationen, som
med blåa, röda eller orangegula färger smyckar gelémassan,
är en koloni af sammansatta ascidier eller botryller.
Pyrosomerna deremot äro fritt i hafvet kringsimmande
ascidiestockar, som bilda ett cylindriskt, ihåligt, i ena ändan
slutet rör. De små djuren, som hafva en aflång form, äro så
invuxna, att munöppningen är vänd mot cylinderns yttre yta,
men anusöppningen mot dess håla. Pyrosomerna, som
isynnerhet förekomma uti de varmare hafven, äro ofta 14 tum
långa och 3 tum vida, så att man lätt kan tänka sig att en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
