- Project Runeberg -  Gud i naturen /
191

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blötdjuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

manteln i en särskild håla, som genom två öppningar står i
förbindelse med den yttre verlden och hvars väggar
omvexlande utvidga och sammandraga sig. Den ena, sprickformiga
öppningen tjenar till vattnets upptagande, den andra, som
trattformigt förgrenar sig, till dess utstötande, hvarigenom
äfven djurets bakåtgående sim- eller stötrörelse, såsom vi redan
anmärkt, åstadkommes.

Allt efter gälarnes antal delas hufvudfotingarne uti tvänne
hufvudgrupper: tvågälade och fyrgälade.

Den förra omfattar det ojemförligt större flertalet af de
nu lefvande slägtena och arterna och delar sig åter i två
familjer: åttfotingar och tiofotingar.

Åttfotingarne föra i allmänhet ett mera krypande lif vid
kusterna, der de gömma sig i klippremnor och fastsuga sig
med en del af sina fångarmar, för att med den andra delen
uppfånga det förbisimmande bytet. Deras oskaftade, omkring
munnen sittande armar äro derföre mycket längre och
köttigare än de likartade tiofotingarnes, hvilka äro mera anvisade
till att simma i öppna hafvet och hos hvilka dessa organers
litenhet står i noggrann öfverensstämmelse med kraften af
deras bakåtgående rörelse, hvilken nödvändigt skulle försvåras
genom ett knippe af långa, grofva armar.

De två skaftade eller tentakelformiga armar, som
tiofotingarne dessutom ega, äro deremot merändels af en mycket
betydlig längd och blott vid ändarne, icke såsom de förras
utefter insidans hela längd, försedda med sugvårtor eller hakar
för att kunna nå sitt byte på större afstånd.

Så väl hos åtta- som tiofotingarne äro proportionerna af
armarnes storlek mycket olika, liksom äfven anordningen af
deras sugvårtor. Under det de hos den vanliga Octopus hafva
nästan samma längd, ega philonexerna fyra långa och fyra
korta armar, och hos argonauterna äro två utaf dem vid sina
ändar segelartadt utvidgade. Hos de tiofotade kalmarerna äro
de två skaftade armarne icke mycket längre än de Oskaftade,
men hos sepierna och sepioteutherna visa de redan en
betydlig förlängning, och hos chiroteutherna blifver missförhållandet
så stort, att de äro minst sex gånger längre än hela kroppen.

Hos några slägten se vi armarne skiljda uppifrån och ned,
hos andra förenade genom en mellanliggande hinna. Hos
Cirrhotenthis äro alla på detta sätt förenade från basen till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free