- Project Runeberg -  Gud i naturen /
218

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crustaceerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lägre sjödjuren och naturligtvis äfven bland alla svagare af
deras egen stam.

Såsom plågande parasiter skona många utaf dem ej ens
fiskarne och hvaldjuren, och då man redan funnit att karpen,
hajen, stören och aborren besväras af egendomliga
kräftparasiter, måste antalet af de okända arter, som hafva sitt tillhåll
på de talrika ännu icke närmare undersökta fiskarne, helt
säkert vara ganska betydligt. Några sönderfräta huden, andra
gnaga på gälarne eller bosätta sig till och med uti inelfvorna,
der de utan tvifvel finna sig vida behagligare än värden. De
större kräftorna veta till och med att gripa och trots hans
förtviflade motstånd öfvervinna mången fisk, som kommer
deras klor för nära.

Deremot utgöra crustaceerna ett af de förnämsta
födoämnena så väl för sjöstjernorna, sjöborrarne, ringmaskarne och
många mollusker, som äfven för de högre sjö- och
stranddjuren. Då de förekomma i alla möjliga storlekar, från
mikroskopisk litenhet, isynnerhet under larvtillståndet, till en tyngd
af flera skålpund, kunna de äfven tillfredsställa de mest
olikartade fienders anspråk.

Från den med långa hopp snabbt simmande märlan, som
slukas af den rofgiriga gäddan, till de stora hårdskaliga
krabborna, som den fruktansvärde hafsvargen söndermaler mellan
sina stenhårda käkar, finnes det ej någon fri hafscrustacé, som
icke kan blifva ett byte för fiskarne. Äfven sjö- och
strandfåglarne bortsnappa dem i otalig mängd.

I flera tusental blifva de hängande uti hvaldjurens barder,
och så väl den amerikanske tvättbjörnen som den
sydafrikanska bruna hyenan räknar krabborna till sina läckerheter och
söker dem ifrigt vid hafsstranden.

Äfven för menniskan äro krabborna och kräftorna en
välkommen föda. Öfverallt inom den varma och de tempererade
zonerna fångas de ymnigt af kustinvånarne, och när vi i norra
delen af Europa låta våra flod- och taskkräftor, våra märtor
och humrar väl smaka oss, äro invånarne vid Medelhafvets
stränder nästan ännu rikligare försedda med squilla- och
palinuruskräftor, eremiter och spindelkrabbor, under det
tropikländernas folkstammar icke blott förtära många hafscrustaceer,
utan äfven i milliontal fånga de förträffliga landkrabborna och
fägna sin gom med den läckra pungkräftan, som lefver af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free