Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skicklighet vår högsta beundran. Så snart larven utkrupit ur
ägget, börjar den genast sitt arbete.
I början är fodralet så litet, att man knappast märker
det, men allt eftersom larven tillväxer, förstoras det
oupphörligt vid ändarne. Djuret utsträcker hufvudet, fattar ett hår
med käkarne, rycker eller biter af det, böjer hufvudet tillbaka
och fasthäftar det vid ändan af fodralet. Detta upprepas
mycket raskt under loppet af en minut. Sedan vänder larven sig
om och framsträcker hufvudet så hastigt genom andra ändan,
att man vanligen anser det för svansen. Denna ända af
fodralet förlänges nu på samma sätt. Hela detta förlopp kan
man tydligt se, om man genom tryck tvingar larven att lemna
en ända, som man då afklipper med en sax, och sedan
utdrifver honom här, för att på samma sätt äfven afklippa den
andra. Han arbetar då så raskt och vänder sig så ofta om, att
allt ånyo är repareradt på 24 timmar och han då arbetat mera,
än händelsen annars skulle varit på några månader. När han
bortplockat all ullen, så långt han kan räcka utan att sjelf
lemna fodralet, begifver han sig till ett annat ställe och
drager fodralet efter sig, i det han blott utsträcker hufvudet och
de tre främre fotparen.
När han är halfvuxen, blifver fodralet honom för trångt,
och man skulle derföre tro att ban lemnar det för att
förfärdiga sig ett nytt och beqvämare, men så är ej fallet. Lägger
man ett blått fodral på ett rödt tyg, blifva de följande
tillbyggnaderna röda, och lägger man det sedan på ett tyg af
annan färg, vidfogas andra band, så att man efter behag kan
gifva dessa fodraler de brokigaste färger. Detta är äfven det
bästa förfarandet, för att se huru larven utvidgar sitt fodral.
Han klyfver det nemligen först på den ena hälften, och det
så skarpt som om det vore uppklippt med en sax. Ligger det
nu på ett tyg af annan färg, så ser man mycket tydligt huru
snittet fylles dermed, alldenstund det nu blifver rödt eller gult
o. s. v. Början göres, såsom man kan förmoda, i midten.
Sedan klyfver han den andra ändan, än i förlängningen af det
första snittet, än åter på den motsatta sidan, hvartill han
vanligen behöfver två timmar, under det sjelfva hopflickningen
erfordrar en hel dag.
På samma sätt gömma sig vattenmalens larver i ett
rörligt fodral hvaruti de krypa omkring på vattnets botten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
