- Project Runeberg -  Gud i naturen /
332

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fåglarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de honom dock förträfflig tjenst såsom segel och understödja
honom så betydligt i hans snabba lopp, att han, såsom det
står i bibeln, "gäckar den honom förföljande hästen med dess
ryttare". På samma sätt förstår äfven svanen att understödja
simningen med sina såsom segel begagnade vingar och glider
under sin snöhvita baldakin behagligt fram öfver den krusade
vattenytan.

Hos kasuaren hafva de ännu mera förkrymplade vingarne
blott fem smällfjädrar, som ej äro någonting annat än tjocka
pennor utan allt fahn och blott såsom taggar tjena fågeln till
försvarsvapen. Den ytterligaste grad af förkrympling finna vi
dock hos den ny-zeeländska kiwi, hvarest äfven dessa
rudimenter saknas och den helt och hållet fjäderlösa, knappt
halftannat tum långa vingen blott har en liten tagg i ändan.

Hos några vattenfåglar, t. ex. lommarne, alkarne och
pinguinerna, är flygförmågan äfvenledes antingen betydligt
inskränkt eller till och med fullständigt försvunnen.

Pinguinen har egentligen blott vingstumpar, på hvilka
fjädrarne likna med fransar besatta, hornartade fjäll, men om
det också ej är honom tillåtet att med så ofullkomliga
verktyg höja sig i luften, är han deremot så mycket mera på sin
plats i vattnet. Der göra de honom förträfflig tjenst såsom
fenor, och den simfärdighet, som han med deras tillhjelp
utvecklar, är så stor och uthållande, att man mera än en gång
träffat honom på det antarktiska hafvets ödsliga nejder flera
hundra mil från närmaste land.

Pilsnabbt dyker han upp och försvinner sedan ånyo
pilsnabbt under vattnet, så att det knappt är möjligt att skilja
honom från en händelsevis ur vattnet uppspringande fisk.
Äfven på torra landet är han enligt Darwin långt mindre
hjelplös än man skulle kunna vänta af en fågel, hvars ben äro
fästade så långt bakåt att han måste stå upprätt för att
bibehålla jemnvigten, ty genom att betjena sig af vingstumparne
såsom framfötter kryper eller glider han så snabbt uppför de
gräsbevuxna klipporna, att man lätt skulle kunna taga honom
för ett fyrfotadjur. En egendomlig användning af vingarne till
att ro eller snarare piska vattnet med finna vi slutligen hos
Falklandsöarnes stora, kortvingade änder, hvilka blifva öfver
trettio skålpund tunga. Väl äro dessa organer alltför svaga
till att kunna lyfta en sådan börda upp i luften, men med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free