Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fåglarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras tillhjelp färdas dock fågeln raskt och med larmande dån
fram öfver vågorna, i det han med hvarje vingslag stöter emot
vattenytan och på detta sätt kastas framåt. Denna
egendomlighet har förskaffat honom namn af "kapplöpningshästen" och
på sista tiden af "ångbåten".
För fågelkroppens största möjliga lätthet har naturen
äfven dragit försorg derigenom att benen invändigt äro ihåliga
eller märgtomma och framför ledhufvudet hafva ett hål, genom
hvilket en luftkanal intränger, som åter kommer fram vid
andra ändan och fortsätter sig uti närmaste ben. Hos de
skickligaste luftseglarne se vi till och med näbben, ryggkotorna,
refbenen och bäckenet på detta sätt urhålkade, under det hos
de springande fåglarne benen till största delen äro fyllda med
märg eller bildade af en fast väfnad. Dessutom finna vi äfven
luftsäckar eller luftreservoirer inbäddade uti fågelkroppen. De
intaga en stor del af bröst- och bukhålan och stå merändels
i förbindelse med lungorna eller svalget, så att fågeln efter
godtycke kan tömma dem eller fylla dem med luft.
Dessa luftsäckar och märgtomma ben förminska icke blott
kroppens specifika vigt, i det de förstora dess volym, utan
bidraga äfven till dess lätthet derigenom att den uti dem
inneslutna luften uppvärmer sig och alltså har en mindre tyngd
än den yttre luften. Då genom kroppens genomtränglighet
eller pneumacitet luften öfverallt kommer i beröring med
kärlens finare förgreningar, åstadkommes på detta sätt en
dubbel respiration, så att fågeln jemförd med ett lika stort
däggdjur förtär vida mer syre och följaktligen äfven utvecklar mera
värme. Fågelblodets temperatur belöper sig derföre till 30°
à 35° R. — en temperatur, som hos menniskan blott
förekommer under ett tillstånd af häftig feber. Med denna stegrade
lifsprocess stå äfven fågelns munterhet och lifliga väsende i
fullkomlig öfverensstämmelse. Huru olika är ej han i detta
afseende med den kallblodiga reptilen, som blott långsamt
insuper en måttlig luftqvantitet och hos hvilken derföre äfven
alla lifsfunktioner försiggå långsamt! I båda fallen stå dock
respirationsfunktionerna i den innerligaste harmoni med
verksamhetsgraden, ty en lifligare existens, ett rörligt luftlif
erfordrade naturligtvis äfven en raskare uppfriskning och nybildning
af det arteriella blodet. Äfven för att kunna förrätta
rufningsarbetet behöfver fågeln en högre inre värme. Hålrummen uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
