- Project Runeberg -  Gud i naturen /
410

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Däggdjuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket för att oroa dem, och den vanlige uttern är för tjock
till att kunna intränga i deras gångar.

Så snart snön smälter och takspetsarne komma i dagen,
äro de dock ej mera säkra för menniskan, ty nu skynda
jägarne till stället, nedstörta byggnaden och ihjälslå de
konstfärdiga invånarne.

Det amerikanska murmeldjuret, som till följd af sitt
egendomliga, skällande läte blifvit kändt under namnet prairiehund,
oaktadt det ej har den ringaste likhet med hundslägtet,
bygger äfven hålor, som väl förtjena att omnämnas. Det bor vid
Missouri tillsammans i så stor mängd, att dess byggnader ofta
likt byar betäcka flera engelska qvadratmil. I hvarje håla bo
sju till åtta stycken. Ingången befinner sig i midten af den
halfannan fot höga jordhög, som de vid gräfningen uppkasta
och hvarpå de vid vackert väder gerna pläga sitta. När man
närmar sig, visa de den feges vanliga fräckhet, då han känner
sig säker, hvifta med den lilla svansen, se den besökande
oförskämdt i ögonen och pladdra liksom aporna allt högre och
högre; men innan man väl hinner lyfta handen till angrepp,
hafva de redan plötsligt försvunnit i sina djupa hålor, der det
ej lönar mödan att förfölja dem. Hålans djup innehåller ett
stort, så tätt hopfiltadt näste af gräs, att det ganska väl
låter rulla sig, och groparne ligga vanligen tjugo fot från
hvarandra, så att det ena hushållet ej stör det andra.

Äfven näbbdjurets håla är ett verk, som i hög grad
hedrar sin byggmästare. En ingång finnes i den branta
stranden, gömd under gräset, något öfver vattnet, och en annan
under vattenytan, hvarigenom djuret räddar sig, när det
förföljes i detta element. Hålan, som slingrar sig ormlikt, är
hela tjugo till trettio fot lång, så att det kostar stor möda att
komma åt egaren, äfven sedan man upptäckt dess boning.

Det skulle föra mig alltför långt, om jag ville följa alla
mer eller mindre konstrika hålgräfvare i deras arbeten, men
räfven, hamstern och den kamtschadaliska rotsorken torde väl
i detta afseende ännu förtjena att med några ord omnämnas.

Mäster Reinecke gräfver, som bekant är, i skog och mark
mycket långa och djupa hålor med flera utgångar, rum och
lägerställen. Merändels döljer han öppningarne under buskar
och anlägger nästet i mindre sluttningar, men alltid så nära
bondgårdarne som han finner förenligt med sin säkerhet. Här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free