Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svingar sig upp till den högsta dygd, som med ett ord
mensklighetens konungar smida sina vapen för att gå i spetsen för
sina medmenniskor på det skönas, godas och sannas
förädlande väg!
Hvem skildrar väl den lycka och sällhet, som finna plats
uti den lilla menskliga hjernan; men hvem också det namnlösa
elände, den tillintetgörande förtviflan, den tärande ånger och
den djupsinniga smärta, som der uppslå sitt säte, förmörka
solens ljus och med nattliga moln betäcka naturens
blomstrande anlete!
Ett organ med så underbar förmåga att i sig omfatta det
högsta och lägsta, himmelen och helvetet, förtjenade väl namn
af en verld i smått — men liksom de dyrbaraste kärlen äro
de bräckligaste — är redan en obetydlighet tillräcklig att
förstöra detta skapelsens mästerstycke.
Midt under sina äregirigaste planer, sin fantasis högsta
flygt, sina djupaste funderingar och sin vältalighets mest
brusande strömmar — träffas statsmannen, skalden, filosofen eller
talaren af slag — och försvunnen är nu denna vidtomfattande
politik, denna glödande inbillningskraft, denna erfarenhetsrika
vishet och denna ordets förtrollande makt, som gjorde sina
högt begåfvade egare till föremål för allmän beundran; ty om
döden också icke ögonblickligt skulle fordra sitt offer, blifva
dock de andliga förmögenheterna förlamade och den iörut
afundsvärde framlefver nu sitt lif blott såsom ett föremål för
medlidande. Jemte menniskans storhet visar sig alltså i
hjernan äfven hennes svaghet i den klaraste dager, och skulle
hennes oerhörda öfverlägsenhet öfver djuret eller hennes upphöjda
ställning såsom den synbara skapelsens herre förleda henne
till högmod, så manar henne den hastighet, hvarmed en
tillfällighet, en stöt, en skakning eller sönderslitandet af ett litet
blodkärl plötsligt kan nedstörta henne från spetsen af hennes
andliga lif, till den mest anspråkslösa ödmjukhet! Så far
blixten ut och den tusenåriga eken faller, så bäfvar jorden och
tempel och palatser sjunka tillsamman i ruiner!
Vi veta med full säkerhet att hjernan är sätet, hemmet,
det fysiska organet för våra andliga förmögenheter — men
fullkomligt obekant är oss dock den inre mekanismen uti denna
underbara verkstad. Vi veta att från fiskarne till reptilierna
genom den långa kedjan af fåglar och däggdjur ända upp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
