Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-eller-]{+eller+} mindre mån sensible eller uppbragt. I detta
afseende vill jag berätta följande. En afton förekom i
konseljen ett mål, däruti nästan alla statsrådets ledamöter
yttrade olika tankar mot konungen. Han blef likväl fast
vid sin, som således blef beslut, och de, som yttrat sig
däremot, läto uti protokollet införa sina yttranden såsom
reservationer mot beslutet. Statsrådet grefve Lagerbjelke
hade under hela debatten icke yttrat ett ord hvarken
för eller emot konungens beslut. Dagen därpå var jag hos
h. exc. af Wetterstedt, då grefve Lagerbjelke kom dit.
Jag frågade honom då, af hvad tanke han hade varit
aftonen förut
il det ifrågavarande målet, på det jag måtte
få låta anteckna det i protokollet. Han svarade: »Ja, det
är så svårt; nog tyckte jag, att herrarne hade rätt, men
att yttra sig
,emot konungen är så obehagligt, ty han
blir alltid ond och tager det så häftigt.» »Åh!» sade grefve
iWetterstedt,+} »det har du orätt uti; han tager det ju helt
lugnt, så gjorde han ju i går afton också; han sade bara:
’Tag+} edra åsikter till protokollet, mina herrar, och
visade ju icke det minsta humör.» »Ja, det tror jag», inföll
Lagerbjelke, »uti konseljen är det väl så, men jag, som
alltid skall följa honom in till sig efter konseljen, jag
får höra helt annat; då brusar lynnet upp, och det
vankas ord och inga visor, som man säger; och så var det
äfven i går; i synnerhet var han uppbragt på Poppius,
som, enligt hvad konungen sade, hade understått sig att
i sitt yttrande vara ohöflig; jag sökte att urskulda Poppius
därmed, att jag sade: ’Eders Maj:t vet, att han icke är
mycket hemma i franska språkets talande, och därigenom
kom han troligen att begagna ord, som icke voro passande
eller uttryckte hvad han egentligen ville
säga’, hvarpå
konungen svarade:
Mag tror som ni, och därför ansåg jag
mig ej böra illa upptaga hans oförskämdhet’». »Jaså»,
yttrade ‘Wetterstedt, »är det på det viset ? Det visste jag icke.»
Att diskutera med Karl Johan, då man hade olika
öfvertygelse mot hans, var ganska svårt i anseende till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
