- Project Runeberg -  Från Karl XIV Johans dagar : Historiska anteckningar /
44

(1907) [MARC] Author: Georg Ulfsparre With: Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emedan i valet mellan sällskapsnöjen eller att arbeta han
aldrig tvekade; de förra uppoffrades för det senare. Att
arbeta var för honom icke en börda utan en njutning; han fann
icke något nöje uti att deltaga uti middagar och supéer,
men att någon gång gå på spektaklet, då en god
musikpjäs uppfördes, det roade honom. Han spelade äfven själf
på harpa vid lediga stunder. Till bevis på hans
outtröttliga nit och arbetslust vill jag anföra, att det
stundom hände, att jag fick biljetter från honom, däruti han
bad mig skicka till honom några af mina mål, som han
då kunde föredraga, emedan han själf icke hade några och
icke kunde vara sysslolös, allt detta
Oaktadt hans hälsa
var dålig. Han hade nämligen något invärtes ondt, som
i mer eller mindre grad plågade honom och högst sällan
lämnade honom. v

Danckwardt hade en fast och orubblig karaktär. När
han en gång fattat sin öfvertygelse i en sak, var det
icke möjligt för någon att förmå honom ändra densamma;
inga konsiderationer kunde verka på honom, och som han
alltid ansåg sin åsikt i en sak, sedan han bestämdt den,
vara den rätta och således böra segra, försvarade han
densamma alltid med mycken värme samt skärpa i rösten;
hvilket hade till påföljd, att han af sina motståndare
ansågs för ett tjurhufvud, om jag så får uttrycka mig,
och för en människa, med hvilken det var svårt att lefva
och umgås; men den, som riktigt kände honom, visste
att sätta värde på honom.

Danckwardt var, som jag redan nämnt, i början af
sin statssekreterarebefattning icke särdeles hemma uti att
tala franska, och då allting skulle föredragas på franska
för konungen, ökade det i början betydligt hans arbete;
Karl Johan var likväl ovanligt facile i detta
afseende, ty han frågade aldrig efter, huru dåligt man talade,
så snart han bara kunde utleta, hvad det var man
villei
säga. Snart behöfde likväl Danckwardt icke något
und-seende i detta fall. Genom sin vanliga energi och fasta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gufkxjd/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free