- Project Runeberg -  Från Karl XIV Johans dagar : Historiska anteckningar /
93

(1907) [MARC] Author: Georg Ulfsparre With: Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-mera-]{+mera+} att få honom att betala men allt förgäfves, så mycket
ledsammare, som konungen därigenom blef
komprometterad. Karl Johans egenhändiga namn stod nämligen tecknadt
på det lettre de retenue, som förre landshöfdingen
Nordenankar hade fått, och som nu var i hans kreditorers ägo.
Slutligen lyckades det att få Nerman så långt, att han
skriftligen förband sig betala 8 procent årligen af kapitalet, till
dess detsamma blef till hela beloppet likvideradt. Vid
1840 års riksdag beslöto rikets ständer, att alla då ännu
återstående landshöfdingackorder skulle af
riksgäldskon-toret inlösas och att de landshöfdingar, som utgifvit
sådana, skulle återfå beloppet mot en förbindelse att årligen
af deras löneinkomster tillåta
af drag af 6 procent af
ackordsumman, däraf fyra procent skulle utgöra ränta och två
procent amortering af kapitalet, hvilket skulle fortfara,
till dess riksgäldskontoret hade återfått hela den utgifna
summan. Då kom Nerman in med anhållan, att, i stället
för åtta procent, som han hade åtagit sig betala, han
måtte förklaras berättigad att, i likhet med de öfriga
lands-höfdingarna, därefter endast betala sex procent årligen,
men till min och många andras stora tillfredsställelse
afslogs+} denna ansökning, och han måste fortfarande
betala sina åtta procent.

Besynnerligt nog blef Nerman som landshöfding en
ibland de sämsta. Han, som i egenskap af polismästare och
sedan justitiekansler visat ovanlig drift och nit, gjorde
nu motsatsen. Han blef lat och brydde sig ganska litet om
tjänsten, var sällan i staden utan vistades mesta tiden af året
på sitt boställe. Han, som själf hade haft den plikten i
egenskap af justitiekansler att tillse, det ämbetsmännen gjorde
sin skyldighet, företog att, tvärtemot författningarna, utan
begärdt eller erhållet tillstånd anlägga tegelbruk på
ägorna till bostället och på entreprenadauktioner, som höllos
|på 1
andskansliet,+} åtaga sig leveranser af tegel för
kronans räkning, så mycket mera oriktigt, som ett sådant
förfarande afskräckte andra spekulanter och ledde därhän,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gufkxjd/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free