- Project Runeberg -  Från Karl XIV Johans dagar : Historiska anteckningar /
94

(1907) [MARC] Author: Georg Ulfsparre With: Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att kronan fick betala teglet dyrare än eljest. Han blef
också därför tilltalad inför domstol men afled, innan denna
sak blef utagerad, och slapp på det sättet från ansvar.

Nerman saknade icke politiskt mod. Efter
upploppet natten mellan den 20 och 21 juli 1838, då Nerman
och jag klockan 3 på morgonen gingo från slottet och
kommo på Norrbro, där vi gingo på trottoaren närmast
Strömparterren, fingo vi se tre bättre klädda personer,
som gingo på andra trottoaren och hvilka, då de voro
i bredd med oss, läto höra en skarp hvissling. Det var
klart, att meningen därmed skulle vara en demonstration
mot Nerman. Han lät icke märka någonting. Efter en
stund återvände de tre herrarne och hvisslade på samma
sätt, när de kommo i bredd med oss. Då blef Nerman
vred och sade men tyst, så att ingen mer än jag hörde
det: »Vänta ni, edra slynglar, kommer ni än en gång
tillbaka, så skall det bli annat af.» Ganska riktigt vände
herrarne och för tredje gången läto höra hvisslingen. I
ögonblicket var Nerman tvärt öfver bron och hann riktigt
fatta den ene i kragen (de andra bägge sprungo sin väg)
och sade: »Hvad är ni för en slyngel, som icke låter folk
gå i fred på gatorna? Jaså, det är du, jag känner dig,
du skall i morgon få höra af mig; för din hederliga
faders skull skall jag släppa dig nu.» Den unge herrn grät,
bad och tiggde, att herr justitiekanslern icke skulle göra
någonting af saken och icke omtala den för fadern; han
lofvade att aldrig mera bära sig så åt. Jag frågade
Nerman, hvilka de voro. Han svarade, att det var några
han-delsbokhållare, och som fadern till den han fick tag uti
var en mycket bra och hederlig man, ämnade han låta
saken icke vidare hafva några följder; i synnerhet,
till-lade han leende, som ingenting skulle kunna göras emot
de unga herrarne, ty det är icke förbjudet att hvissla på
gatorna.

Slutligen vill jag rörande Nerman nämna, att då
konungen vid återbesättandet af det lediga justitiekanslers-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gufkxjd/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free