Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-stolpe-]{+stolpe+} ställde
3ig allt mer och mer in hos Karl Johan;
också dröjde det icke länge, förrän
Crusenstolpe blef
framför flera äldre och mera meriterade personer utnämnd till
assessor uti Svea hofrätt; han hade en kort tid förut varit
tillförordnad revisionssekreterare. En sak, som i hög grad
bidrog till den ynnest, hvaruti
Crusenstolpe stod hos
konungen, var följande. Konungen hade vid 1823 års
riksdag begärt hos ständerna ett anslag af 70,000 rdr banko
såsom bidrag till ett af honom ansedt nödvändigt behof
i oeh för försvarsverket. Ständerna syntes ej benägna att
bifalla detta anslag. En liflig debatt därom uppstod på
riddarhuset; sakens utgång berodde på det beslut
rid-derskapet och adeln komme att taga. Bedan syntes saken
förlorad; de flesta talarne hade yttrat sig emot anslagets
beviljande, och det tycktes vara gifvet, att vid voteringen,
som slutligen skulle afgöra frågan, afslag skulle blifva
resultatet. Då uppträdde i sista stunden
Crusenstolpe och
uti ett mästerligt muntligt föredrag, framsagdt med hela
värmen af känslan för fosterlandets väl, helt och hållet
omvände de motsträfviga, och efter ett entusiastiskt bravo,
hvarmed talaren vid nedstigandet från sin bänk belönades,
blef på landtmarskalkens proposition anslaget med stor
pluralitet+} bifallet. Samma dag såg man middagstiden
Crusenstolpe, gående mellan kronprinsen på ena sidan och
generaladjutanten för armén grefve Brahe på den andra,
promenera fram och tillbaka på Norrbro.
[-Crusenstolpe-]
{+[-Crusenstolpe-]
{+Orusenstolpe+}+} saknade alldeles den ihärdighet, som är
nödvändig, om man skall kunna sköta en trägen tjänst. När
han blef assessor i hofrätten, skötte han denna tjänst med
mycken ifver, men det räckte icke länge; snart svalnade
nitet, och han fann tjänsten odräglig. Sedermera som
tillförordnad revisionssekreterare föredrog han sina mål
mästerligt, men det öfriga af tjänsten, nämligen att
expediera de
af gjorda målen, fann han för tråkigt och uppsköt
därmed ständigt. I detta afseende vill jag berätta en
Ulfsparre, Historiska anteckningar. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
