- Project Runeberg -  Från Karl XIV Johans dagar : Historiska anteckningar /
253

(1907) [MARC] Author: Georg Ulfsparre With: Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bifalla åtskilliga villkor, som han ansåg nödvändiga,
såsom att de afgående statsråden skulle pensioneras, att
inne-hafvarne af statssekreterareämbetena, hvilka skulle
indragas, skulle öfverflyttas på indragningsstaten till
åtnjutande därifrån af pension, svarande mot lönens belopp
m. m., men statsråden, som voro angelägna, att frågan
snart afgjordes, försäkrade konungen, att, om han
skyndade med sanktionerandet, så skulle rikets ständer
sedermera af tacksamhet bevilja allt hvad konungen
önskade.
Konungen blef väl icke därom öfvertygad, men han lät
emellertid därvid bero, och någon skrifvelse till ständerna,
innefattande villkor för sanktion, afgick aldrig. Utgången
visade sedan, att konungen var mera förutseende än herrar
statsråd i detta liksom i många andra fall.

Ofta talade konungen med mig om den ifrågavarande
förändringen. En gång sade han: »Åtminstone får jag
icke så många expeditioner att underteckna.» Jag yttrade,
att det icke blefve förhållandet, utan det komme alltid
att blifva lika många expeditioner till hans underskrift.
»Nej, ni misstager er», inföll konungen. »Det vet jag bättre
än ni.» Jag brydde mig icke om att disputera därom, det
skulle icke ha tjänat till något. Vederbörande hade
troligen inbillat honom, att han skulle få den lättnaden,
på det att han skulle tveka mindre att bifalla förändringen.
Två år därefter, då jag var uppe hos konungen för att
tacka för ett förordnande, som jag hade fått, att förvalta
presidentämbetet uti kungl. kammarrätten på 7 månader
under presidenten Hartmansdorffs frånvaro utomlands,
kom jag att kasta ögonen på det vanliga bordet, där
de af vederbörande uppskickade paketen med expeditioner
till konungens underskrift alltid lågo, och där en betydlig
hög sådana då befann sig; konungen märkte det och yttrade:
»Ni ser på den där massan expeditioner; jag kommer ihåg,
att ni sade mig en gång, innan jag hade sanktionerat den
nya statsrådsorganisationen, att jag alltjämt skulle få lika
många expeditioner att underteckna
Oaktadt denna nya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gufkxjd/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free