- Project Runeberg -  Från Karl XIV Johans dagar : Historiska anteckningar /
283

(1907) [MARC] Author: Georg Ulfsparre With: Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

[-nåde-]{+nade+} sådana ord utan att fästa sig vid hvad de betydde
eller att mena så illa, som det lät, blef alldeles otröstlig
och tog för afgjordt, att konungens nåd för honom nu
vore för alltid stängd, hvilket skulle för en person, som
var en så stor lycksökare som han, varit en oersättlig
förlust. Han beklagade sig därför hos några sina vänner
och däribland äfven dåvarande kabinettskammarherren
friherre Sixten Sparre. En dag frågade konungen denne
senare, huru Gyllenhaal mådde; han hade icke sett honom
på länge. Sparre svarade då, att Gyllenhaal väl mådde
bra till hälsan, men att han vore i hög grad olycklig
däröfver, att han trodde sig ha förlorat konungens nåd.
Karl Johan frågade, utur hvad skäl han trodde det. Sparre
sade: »Sire, Ers Majestät har sagt till honom, att han har
bestulit er, och att han är en tjuf.» Karl Johan:
»Hvad nu
då, har han lagt det vid sig (est il faché) ? Men jag säger
ju alla dagar likadana saker (j’en dit tous les jours autant)
till Engeström och Wetterstedt. Säg honom, att det där
icke betyder något, och
att* han skall komma till mig.»

Under en konselj en afton berättade konungen, hvad
som händt honom en tid förut. Trupper hade varit
samlade och däribland lifregementets husarkår, anförd af
sin chef, friherre von Essen. Konungen skulle rida fram
utåt linjen af de uppställda trupperna. Då han kom midt
för Essen, blef dennes häst rädd eller otålig, så att han
stegrade sig och höll på att gå
öfve^r. Konungen, alltid
hjälpsam, störtade fram och lutade sig åt sidan för att
taga i betslet på Essens häst och draga ned honom, men
råkade därvid själf att förlora balansen, så att han föll,
dock utan att på minsta sätt skada sig. När nu konungen
berättade detta, tilläde han: »Detta visar, att man skall
alltid vara egennyttig och endast tänka på sig själf och
icke bry sig om att vara hjälpsam mot andra. Hade
jag vid det tillfället handlat så och icke blandat mig
uti affären mellan Essen och hans häst, så hade jag icke
fallit.» Oaktadt detta konungens yttrande visade likväl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:31:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gufkxjd/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free