- Project Runeberg -  Piraterna på Gula floden /
7

(1933) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En sagolik lyckoslump

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nog ge honom sitt allra varmaste famntag och lova,
att det visade förtroendet inte skulle komma på skam.
Den relativt korta väntetiden till avresan behövde inte
betungas ens med vidlyftiga utrustningsbestyr. Allt vad
Kurt i den vägen behövde, skulle hans i hast blivna
principal ombestyra i London, dit färden först skulle
ställas, och där konsuln hade att möta sin
engelskfödda hustru, som stannat där hos sina föräldrar.
Alltså, det var bara för Kurt, att på utsatt dag stiga
på tåget, som han gick och stod — och sedan nödiga
pass och andra papper blivit klarerade. Och därmed
ha äntligen vi lyckan att göra detta inledningskapitel
så kort som möjligt och utan några som helst
traggliga utbroderingar, som den läsande ändå helt visst
skulle hoppa över.

Kort och gott — Kurts far, grosshandlaren Efraim
Lagerberg — och hans hulda maka Dorothea, född
Winkler, hade givit med sig. Kurt skulle i väg till
underlandet, det mångtusenåriga Kina. Saken var
klappad och klar!... Visserligen med den lilla
inskränkningen, att han inte skulle komma till ett gammaldags
Kina med allsmäktig kejsare eller kejsarinna och
nästan lika myndiga mandariner. Men i stället till en
stat i gungning, ett rike, där man ännu inte kunde
ens ana, hur det skulle sluta — således ett äventyrens
land i ännu högre grad än kanske någonsin förr.
Vilket ju bara satte ännu mera piff på det hela —
åtminstone i vår unge Kurts mening, där han snart
bara hade att räkna timmar till avskedsögonblicket —
avskedet från det visserligen älskade hemmet, men
på samma gång från det torra plugget och hela den
gnisslande och förbenande gamla trampkvarnen för
övrigt.

— — —

En öronskärande signal från lokomotivet, och
stinsen lämnar av med kritisk slutgranskning. Loket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:32:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulafloden/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free