Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det mystiska brevet, och flickan som försvann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hållning, förrän han i nedgången till hytterna under
poopen hörde sig anropas av konsul Willner. Och
nästa minut var Kurt försvunnen från däcket och med
honom det mystiska brevet, som redan givit honom
en hel del oförmodade bekymmer.
Konsul Willner skulle i land ett tag i Port Said.
Han ville att Kurt skulle hålla sig redo att följa honom.
Och så skulle han där försöka skaffa åt konsulinnan
en del medicin, som inte fanns i skeppsapoteket, men
som hon nödvändigt ansåg sig vara i behov av. Varpå
sagda dam tog vid och dikterade, vad hon ville ha och
som hon till yttermera visso personligen skrev upp
på en lapp och överlämnade åt Kurt med ytterligare
uppmaning åt honom att göra allt för att anskaffa åt
henne det önskade.
Detta lilla mellanhavande kom Kurt att för
tillfället alldeles glömma det mystiska brevet, som han
ännu bar i sin inre kavajficka. De livliga intryck,
som han kort därpå fick av Port Said, den första
orientaliska stad han sett, gjorde att brevfyndet på
ångaren Canton sköts ytterligare i skymundan. Ett
så brokigt liv som redan hamnen i Port Said gav
honom och med typer, som han tidigare endast sett
på en bioföreställning, var i sanning så lockande och
fängslande, att han kanske till och med glömt
uppdraget, som mrs Willner givit honom, om inte
hennes man mitt i sina egna bestyr där i hamnen
plötsligt påmint honom om att äntligen bege sig till
närmaste apotek eller drogist.
Kurt hörd sig för av en polisman om vägen, och
fick även besked. Men därmed var det också som
han första gången kände sig som alldeles ensam i
främmande land, ja, ett land där västern slutade och östern
tog vid. Han kom därvid att med en viss oro påminna
sig skalden Kiplings ord:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
