- Project Runeberg -  Piraterna på Gula floden /
41

(1933) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kurt gör sin djärva kupp numro två

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PIRATERNA PÄ GULA FLODEN

41

att föreställa sig, att just denne arab, den förste som
han haft personlig beröring med, kuskat omkring i
bil. Men hade han kommit för att röva bort flickan
På sin häst, hur skulle det då ha gått med
räddningen? Så det var bäst som skett. Och med den
fart bilen sedan blivit körd, måste den plötsliga
tanken på att man till häst upptagit hans förföljande
vara orimlig, ja, en inbillning, som väckts av en
annars nog så följdriktig sammankoppling av hästar
och araber.

Men vad säg han där? — Var han ändå inte
ensam med bilen, som förde honom själv och den
sovande flickan mot det ännu bara hägrande målet?
De två lysande punkterna där rakt framför honom och
mitt för kylaren kunde sannerligen inte vara annat än
billyktor.

Visserligen kunde ju detta möte inte betraktas som
något oväntat. Efter vad han kunde förstå, färdades
han ju på vägen till den lilla hamnstaden, och där
hade han ju redan sett långt fler bilar än han kunnat
tänka sig i de föreställningar, som han under resan
med Canton till denna dag gjort sig om livet i
orienten och österns städer. Men det kom nu ändå för
honom att mötet inte bådade något gott.

Ju närmare den där bilen kom, ju mer
uppmärksam blev han därför på dennas manövrering och
hållning för övrigt. Och ban skulle snart finna, att denna
uppmärksamhet inte varit överloppsgärning.

Just som man skulle passera varandra, såg han en
tändsticka blossa till i den mötandes karosseri. För
hans skarpt spända blick var detta sken för honom
nog för att han genast däri skulle se, att den som tänt
stickan, var ingen annan än en hans medpassagerare
På ångaren Canton — kvinnan med det franska och
italienska namnet. Men dessutom hann han även se,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:32:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulafloden/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free