- Project Runeberg -  Piraterna på Gula floden /
46

(1933) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kurt gör sin djärva kupp numro två

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

AXEL KEREVE

för såvitt att hennes visade styrka ännu skulle kunna
hållas uppe.

Gångfarten gjorde att många ord på denna
vandring inte blevo sagda mellan dem. De gingo mest upp
i sina egna tankar, medan deras fart snarare ökades
än minskades. Det dröjde inte heller länge, förrän
Kurt kunde med ficklampan se, att de hunnit in på
en väg, där inte så få bilspår korsade varandra.
Troligen samma väg som han följt med bilen och som
ål öster i så fall måste leda till deras bestämmelseort.
Men vad som en stund senare ännu mer gladde honom
var, att äntligen konturerna av kanske en
människoboning visade sig och att de däri möjligen skulle få
åtminstone en säker vägledning.

Emellertid närmade man sig detta hopp med största
försiktighet. Det tycktes vara ett hus i samma stil
som många, man sett i Port Said, det vill säga byggt
på pålar. Kring dessa hade man planterat några buskar
som tycktes föra ett ganska tynande liv. Emellertid
blevo dessa nu en lämplig betäckning för Kurt och
Alice, där de sakta närmade sig och med spänd
iakttagelse observerade allt, som kunde vara att lägga märke
till. Än så länge hade de dock inte sett något, som
var ägnat att väcka deras oro. Allt låg där så tyst i
nattens stillhet. Inte ett liv rörde sig, och Kurt bara
undrade, hur han skulle kunna drista sig att där
knacka på och störa en vila, vilken efter en gången
dags strapatser kanske var mer behövlig än den
ytliga betraktaren kunde föreställa sig.

Men å andra sidan hade Kurt och hans sällskap
nu ingen tid till övers. Det som skulle ske måste ske
snabbt. Och som man nu inte hade många steg till
den vid husets baksida belägna trappan, var Kurt just
beredd att äntra denna, då han plötsligt hejdade sig
vid ljudet av röster.

Han fick hastigt med sig Alice bakom en av de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:32:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulafloden/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free