- Project Runeberg -  Piraterna på Gula floden /
64

(1933) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vilken var modigast?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

AXEL KERFVE

sig där aldrig haft så rika upplevelser som i do
delar man nu plöjde och i fortsättningen av resan skulle
komma att plöja. Men nu skulle man nog kunna
vänta sig ännu mer. Ty det var gärna inte tal om
annat, än att hela östern vore i gungning och smittats av
denna jorddels ständigt vulkaniska natur. Och han
till-lade helt plötsligt:

— Sannerligen och om jag vore en tjugu, trettio
år yngre, skulle jag lämna sjön och gå i land på
någon av de här kusterna, de indiska eller kinesiska. Nog
för det räcker med äventyren till sjöss, men i längden
bli de litet enformiga. I land däremot, och just i
Indien och Kina, där blir det genast något annat mecl
omväxlingar av tusende slag.

För en lång rad år sedan förde jag en liten
flodångare på Gula floden. Utan hyra som jag var, tog
jag vad som bjöds, och sannerligen jag ångrade mig.
Hela Kina vimlade av rövare, men på Gula floden
och vid dess stränder hade de sina bästa napp. Rövare
blir snart sagt varenda guling, som råkat komma i
kontakt med myndigheterna — vanligen för olaga
opiumhandel. Och det var just för att snappa upp dylika
affärsmän på sidan om lagen, som jag med lämplig
besättning fått en del av Gula floden på min lott. Jag
skall nu inte trötta med detaljer. Men så långt hade
det nära nog gått, att jag själv blivit kvar i det
grumliga, men här och var nog så strida vattnet, om jag
den gången inte kunnat klara mig och de flesta av mitt
folk genom att en tid själv spela rövare...

Han avbröts av ett undrande sorl, men fortsatte
rned den lugnaste min i världen:

— Jag sade spelade rövare. Och det gjorde jag
verkligen så väl, att en visserligen inte så månljus och
vacker natt hade jag både hövdingen och hans gulingar
i säkert förvar. Ja, ovanligt säkert, ty varenda en
dinglade då med rep om halsen, medan vi, jag och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:32:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulafloden/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free