- Project Runeberg -  Piraterna på Gula floden /
92

(1933) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Stryparna från Gula floden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

AXEL KERFVE

Sä fort du kan skönja detta, brassar du av några
kulor i rask följd, men bara i luften. Jag stannar och
observerar, om clet kommer fötter i rörelse eller ej. Om
en stund skjuter också jag på samma sätt. Du svarar
där du står med bara ett skott. Vänta sedan tills jag
åter hinner fram till dig.

På så vis blev det i en hast mycket livligt vid
palm-grupperna intill lagerhuset, men åter tyst, sedan både
Kurt och Willy skjutit av sina skott, som dock bort
uppväcka just den rörelse, som Kurt beräknat.

— Här tycks nu inte finnas ett enda liv, sade Kurt,
då han helt plötsligt stod alldeles inpå Willy, som så
när givit till ett rop av häpnad och kanske
förskräckelse. Inte en sekund hade han haft att ropa clet
överenskomna: Vem där? innan Kurt stått över honom som
hade han dykt upp ur jorden. Ilan tyckte det verkade
åtskilligt kusligt. Men Kurt fortsatte utan en antydan
om Willys klena påpasslighet:

— Vi fortsätta mot magasinet. Det synes mig
nästan som om hela faktoriet vore övergivet. Men pass
på i alla fall och håll revolvern till hands. Vi ha helt
visst ännu överraskningar att vänta.

Detta stämde och av mindre angenämt slag.
Smygande som skuggor i clet fortfarande täta mörkret i
den omgivande palmskogen nådde man förrådshuset.
Men först då man kommit alldeles inpå dess ingång
såg man vid en kort blixt ur Kurts ficklampa, att där
låg någon utsträckt på marken. Man stannade på nytt
för att lyssna och speja, men utan att kunna märka
minsta rörelse från den liggande, nej, inte ens ett
svagt ljucl som av en som fallit i sömn. Med lampan
mellan båda händerna, som nu formades till en tratt,
så att ljuset inte skulle mer än nödvändigt sprida sig
åt sidorna, belyste nu Kurt den liggande från fötterna,
som lågo honom närmast, till huvudet, vilket blivit
liggande mot det nedersta steget av en trappa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:32:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulafloden/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free