Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. En farlig friare, och de mystiska årtagen - XI. Med räddande »flyg» mot nya äventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
AXEL KERFVE
— Preja? — Nej, men ge honom ett ordentligt
nyp, om han kommer för nära ocli inte kan visa klara
papper.
— Kanske häst att väcka konsuln?
— Tror man dröjer. Ju tystare vi ä’, ju bättre kan
det nappa. — Håll babordskilcen, master Kurt, så tar
jag den här. Och så ha vi revolvrarna klara förstås.
Vi dra oss från för till akter och så vidare en stund
få vi se, eller rättare höra.
Nu kom det där ljudet igen. Denna gång var det
inte alls att misstaga sig på. Även irländaren måste
ha hört det och därtill lät det nu också mycket
närmare.
— Håll an där! ropade Pat plötsligt, så det
rungade över det mörka vattnet. — Söker ni någon
ombord hos oss?
Inte ett ljud till svar. Äter tycktes man vila på
årorna.
XI.
MED RÄDDANDE »FLYG» MOT NYA ÄVENTYR.
Det hela verkade mycket mystiskt. Man hade inte
en aning om, vad det kunde vara. Den till motorbåten
hörande ganska stora jöllen var uppdragen, och alla
man voro ju ombord. Det måste vara en främling,
som sökte något där. Men inte en lantärna, icke ens
så mycket som en handlykta. Ville man inte Golden
Star något, varför rodde man då inte vidare? Det
fanns gott om utrymme och motorbåten kunde inte
gärna ligga i vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
