- Project Runeberg -  Piraterna på Gula floden /
154

(1933) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Ett ödesdigert besök, och ett sista nappatag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

AXEL KERFVE

Yieng Wu skall jag åtminstone ge en linkbeta i ena
benet och...

Kurt försvann ett tag utan att lystra till konsulns
rop. När han få minuter därefter åter visade sig, säg
han ut precis som en — kines! Han hade dragit
pä-sig en av de stupades kläder, och där fattades inte ens
hårpiskan, en avskuren sådan, fäst i mössan eller
hatten med en nål.

— Fort! Lägg ut! ropade han, i det han själv
ställde sig vid kulsprutan. — Vi ha dem i hälarna, fast
utan Yieng Wu, som fått giltigt förhinder. Bäst att de
inte få se, att vi nu ha flickorna här ombord. Man har
nog snokat, men ingen har här fått sticka in näsan...
Heja, gossar!... Full fart!

Och ut stack Golden Star ännu en gång på Gula
floden — nu med tänd strålkastare och kursen upp
mot flodkröken, där enligt Kurts utsago militär hjälp
sannolikt anskaffats av Pat, som satt i väg till häst
allt vad tygen höllo mot kommenderingsorten Singan
— en tio engelska mil från flodkröken.

Men ännu var det inte slut på äventyren. Knappt
en halvtimmes väg, och man befann sig mellan två av
hung hutzernas största sampaner! I skenet från
strålkastaren kunde man väl se, att de voro beredda att
dristigt gå till anfall. De voro båda till trängsel
bemannade och tycktes vara beredda på strid till det
yttersta. Kanske voro de också retade av det varma
mottagande, som deras bröder i land fått vid den
tillärnade överrumplingen av faktoriet.

— Full fart! kommenderade konsuln, som därmed
tänkte klara sig emellan så lindrigt som möjligt.

— Full fart! hördes motormannen repetera och så
i ett huj en väldig — törn!

Man hade kört upp på en bank. Man kunde inte
komma en centimeter längre...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:32:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulafloden/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free