Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haröliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som en hög kläder. Han gav ifrån sig en och
annan ton i början — sen somnade han.
Först mitt i natten rodde de andra gästerna
från skutan. Vi väcktes av knakandet i båtar och
åror, när de gåvo sig i väg. Vi hörde dem bråka
i buskarna och småsjunga uppåt skogen. Janson
sov som ett paket.
Dagen efter skulle vi gå upp i byn och köpa
färsk fisk. Vägen slingrade sig genom hagar och
skogsmark, och just som vi skulle gå ut på
Mattsons odling, skar ett skrän genom tystnaden,
ett nödrop som kom oss att först tvärstanna och
sedan ana något hemskt. Och det tystnade ej.
Någon skrek för livet. Vi rusade i riktning mot
den vrålande. Vid Mattsons lada rörde sig något
bakom en albuske.
I gräset låg Janson på rygg och Isakson
satt gränsle över honom. Janson gjorde
skamgreppet på gubben och gubben skrek som om
kniven satt i honom. Men gubben hade fått in
vänstra tummen i näsan på Janson och vred
till tolv medan han med andra handen tryckte
ned hans fria arm. Vad som gjorde scenen
särskilt pittoresk var att Isakson var alldeles naken
så när som på byxor och skor. Hans rock, väst
och skjorta lågo i småbitar runt omkring.
Jag sprang fram, ryckte undan gubben och
kastade mig över Janson. Men i samma
ögonblick fick denne ett bra vridtag om linningen på
gubbens kalsonger. Han vred tyget ett par gånger
om sin handled. Jag försökte rycka loss linningen,
men taget var för gott. Jag bad en av mitt sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
