- Project Runeberg -  Genom mina guldbågade glasögon /
115

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuvpojkstreck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Kanske inte läsaren vet, hur man gör
jodkväve? Man köper jod på apoteket, slår
ammoniak över och låter massan halvtorka. Sedan
gör man kulor av den och lägger ut dem på
lämpliga ställen. Då kulorna torkat, explodera
de vid minsta beröring med en ganska bra knall
och ett slag, som gör ont i fingrarna, men för
resten är ofarligt, om man inte gör satsen för stor.

Vår granngård var också en idyll, och i den
bodde en gammal kapten med sin hushållerska.
Mitt på gården stod ett bord med marmorskiva
i en liten syrenberså och på bordet stod en underlig
pjäs, en urtavla på svarvad fot. Över siffran 12
lästes ordet MIDDAG och över sexan ordet
TODDY. Efter denna döda klocka levde kaptenen.

Han var en sextiofem års man, förfärligt
mager med lång, brun hals och ett kalt huvud,
stora, utstående öron, liten, blåaktig näsa och
stripiga, vita mustascher. Han syntes aldrig i
trädgården, utom vid toddydags, då han ensam
njöt drycken och rökte sjöskumspipa.

Men på andra tider var bersån livligt
frekventerad, ty hushållerskan drack kaffe där flera gånger
om dagen med sina väninnor.

Nu ägde jag och min vän ett salongsgevär.
Kaptenens gård var rikare på sorkar än vår egen,
och vad var naturligare än att vi utnyttjade den
bättre jaktmarken, särskilt som vi lätt kunde skjuta
genom springorna i planket, som skilde de båda
idyllerna åt. I ett hörn bakom syrenbersån stod
en väldig soplår, som alltid var öppen, och dit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:44:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/guldglas/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free