- Project Runeberg -  Genom mina guldbågade glasögon /
128

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannas äktenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tog reda på pojkarna och bälgade en vals på
bryggan åt ungdomen och fick sig en slurk av
någon vänlig putellägare. Han trivdes, och som
ofta händer i skärgården med gammalt sjöfolk,
blev han amfibie, fiskade och plöjde om
vartannat. Han hade ju maten och allt vad en karl
behöver. Vesterberg var lycklig nära på. Ibland
flög ju fasingen i honom, särskilt när han fått
ett par glas för mycket, och då dillade han om
brassar och vakter och stampdävertgajskänklingar
och ville skicka Johanna till väders genom
skorstenen, men hon klarade regelbundet av
bärsärkalynnet med en blandning av smek och hot om
kovans förlust, och Vesterberg lugnade sig som
förr i världen inför gubben och styret ombord.

— Kommer väl min tid, tänkte Vesterberg, och
då ska du få si, vems ande du guppar mä!

Men då brudparet lät bli att bjuda alla
pojkarna, begicks en dumhet. Ty Jannes Maris
pojkar, som voro vildsinta och därtill besuttna, i det
de tillsammans ägde jakten Halbrektina av
Arön
, fattade ett sådant hat till vederbörande, att
de beslöto att hämnas. Från Östhammar skaffade
de sig en ankare starkt och i sällskap med de
andra förbigångna smidde de ränker i
Halbrektinas kajuta under förtärande av kaffekaskar och öl.

Då brudparet kommit hem från kyrkan och
festen skulle börja — det var en vårdag och isen
hade nyss brutit upp och det artade sig till
eftermiddag och skymning — hade Halbrektinas redare
i sällskap med sina likasinnade druckit mod och
hälsa ur ankaren till den grad, att de fattat posto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:44:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/guldglas/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free