- Project Runeberg -  Genom mina guldbågade glasögon /
145

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Monken och Kongen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

välgumma och en klok kvinna, hade reda på det
och hon berättade det. Kongen skulle också ha
kunnat ge upplysning:

Monken hade i sin ungdom varit kär i en
flicka, och den hade brodern, Kongen, narrat ifrån
honom. Kongens äktenskap hade blivit
barnlöst. Nu var det Monkens uträkning att Kongen
på grund av ålderdom skulle dö före hustrun,
som var åtminstone tjugufem år yngre än mannen.
Då skulle efterleverskan, hans barndoms älskade,
få ärva allt det Monken ägde, ty han hade själv
som yngling ärvt och låtit arvet förkovras genom
en snålhet, som kanske inte kan kallas normal,
men — ja, kärleken kan ingen fördöma, ej heller
något av dess uttryck. Och nu då den älskade
dött, ville Monken hellre äta upp pengarna än
låta brodern, sin närmaste arvinge, få dem. Och
han var för snål att köpa en ask svavelstickor och
bränna upp dem. —

Det konstaterades att han varit död i ett par
tre dar, då man fann honom. Tydligen hade han
vid underrättelsen om dödsfallet släpat sig hem
och där ägnat sig åt sin senila förtvivlan, tills
han, utmattad av hunger och förvirrad i hjärnan
och rädd att någon skulle få reda på något om
honom och hans, i halvt vansinne kommit på idén
att svälja förmögenheten.

Nu fick Kongen emellertid som närmaste
anförvant alltsammans, men han tålde inte vid
glädjen däröver, utan dog kort efteråt. Malla
dog också, varför vet jag inte, ty gamla
satkäringar dö ju aldrig — eller som vi säga i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:44:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/guldglas/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free