Genom mina guldbågade glasögon / 162 (1946) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julotta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spejar förskräckt sig omkring, där han gräver i snön efter rågbrodd. Furorna sucka tungt med sakta vajande kronor eller knarra med kvidande ljud och ängslas i sömnen. Men bakom rutan med blommor av frost i det lutande torpet tindrar ett flämtande ljus. Det tändes just när vi hunnit stigen som bär mellan granarna in, till hälften igenyrd. Ren står en strimma av rök ur det konstlöst murade fånget, gnistor irra en kort sekund som hemlösa stjärnor, tills de kyssas till döds av vita systrar på taket. Inne i stugan är livet i gång och det rustas till resa. Glöggpannan ångar ren på isiga kubbar av töre, lågorna slicka med knallar och pip den tjäriga veden, medan beskäftigt och vant ur sitt rosenbemålade väggskåp hustrun tar kryddorna fram, kardemumma, kanel och rosiner, pepparnejlikor, socker och allt för den ljuvliga drycken, männens och gubbarnas fröjd och barnens och kvinnornas gamman, ty det är sed och skick sen gammalt att innan till ottan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>