Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Guldhavet - Vem betalar läppstiftet, lilla vän?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ja, det var just frågan, det. Runtom på landets
båtvarv, i dess städer och fisklägen funnos båtar.
Men den rätta?
— Undersök det, ni gubbar, sa jag, så får jag
under tiden skaffa upplysningar om förhållandena
längs Guldkusten.
Gubbarna ringde till höger och vänster,
sammanträdde och gnuggade geniknölarna. Jag sprang i
departement och styrelser, ringde till industrichefer
och experter. Det var Hèrnod i Cellulosabolaget och
Carl Kempe i Kempekoncernen, det var Gustav
Möller, handelsministern, ty han hade som förutvarande
socialminister hela försörjningsfrågan på sina fem
fingrar, det var August Lindberg i
Landsorganisationen, ty han hade att brottas med
arbetslöshetsproblemet, det var disponent Karl Martin i Svenska
Ostkustfiskrarnas Centralförbund, ty han hade alla
trådar till fiskrarna i sin hand, det var Lövnäs i
R. L. F., ty han var general för bönderna, det var
Axel Gjöres i Kommerskollegium, ty han hade hand
om hantverket och småindustrien.
— Ja, sa Hèrnod, jag ordnar, så att du blir
mottagen på Holmsund och Östrand och får alla
upplysningar, du behöver. Enström på Holmsund är liv
och själ för att ordna arbetslöshetsproblemet. Ring
om en stund.
Jag ringde om en stund.
— Du är då en riktig olycksfågel. Jag måste
avbryta vårt samtal för att svara Holmsund. Och som
jag kommer i telefonen, får jag höra, att Holmsund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
