Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Guldhavet - Svenska flaggans kust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gerade kavalleri i land, nu likna de gråa tanks, det är
den moderna teknikens värld med avgasningsrör och
fotogenlukt.
Till detta havsgatt kommo vi vid midnatt, och vad
mötte vi just i hålet. Ja, kanske togo vi fel, men nog
verkade det två stora spritsmugglare. De lågo så gott
som stilla, de hade underliga, koketta ljussignaler,
de verkade gatnymfer, erbjudande sig att bli
antastade av så många som möjligt.
Men så kom havet, vårnattshavet, rött som eld och
blod, djupblått i zenit, grönt därunder, och fyrarna
spelade upp som taktpinnar med gnistrande
diamanter i spetsen, dirigerande havets musikanter: de
sjöfarande, vilkas gröna styrbords-, röda babords-, vita
topp- och akterlanternor blekt prickade rymden.
Detta var dock ännu bara Ålands hav. Solen
steg som en jättetulpan över Öregrunds yttre
skärgård. Understen och Svartklubben slocknade,
fiskarbåtar gingo ut och hägrade som jättelika
insekter på horisontlinjen, farleden bland öar och skär,
som åter slöto sig kring oss, var så stilla och
spegel-blank, att den lyftes upp i rymden och man inte
visste, om inte alltsammans stod på huvut, måsen
stod som en prick i gula zenit, ejder, skrak, svärtor,
grisslor drogo linjalstreck tätt över vattenytan, och
Öregrund låg som en vitsippsbukett på sin udde.
Därbortom gapade tomma intet, blekblått: Grepen,
Gävlebukten, utgången till Guldhavet.
— Ha ni pälsar? Ha ni skinnfällar? frågade detta
Öregrund.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
