Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Äro vi svenskar eller bara turister? - Uvertyren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I allt detta kommo regissör Gunnar Skoglund och
fotograf Rudling, och när väl Jansson fyllt på vårt
vattenförråd, bensinstationen vårt bränsleförråd och
Själevads bryggeri vårt pilsnerförråd (med två
soffor), gledo vi ut ur det smackande, grötiga
kloakvattnet och satte kurs mot havet och den
ångermanländska skärgården med dess åldriga fisklägen
bakom svarta och blodröda granituddar.
Vår Herre har otvivelaktigt lagt sig alldeles
särskilt vinn om örnsköldsviks skärgård, inte minst med
tanke på filmare. Själva fjärden ut till havs är i1/,
mil lång, och där har han gjort precis som en
operakompositör i uvertyren, d. v. s. plockat in små
melodistumpar från de stora ariorna, som sedan ska
följa: tvära erosionsprofiler, smaragdgröna
ängsplättar med röd granit, så man hisnar till, en liten
provkollektion av stränder med skrivsand, som bort
göra renskrivare på gåspennetiden heta i kammen,
de underbaraste uddar för fiske med utterbräde, som
inte användes längre, och så klapperberg och
strandmoräner, arderdungar på gräsängar med heliga
källor i strandkanten, så klassiskt ädelt i byggnaden
som i Hellas, och så då och då en klang av bastuba
och silvertrumpet, tonande hän tvärs genom en
cellopassage i ett grönskande sund i form av fjärran
uppstigande skärblå fjälltoppar och pikberg över
violblå milfjärdar.
Jag tänkte:
—• Jag ska inte säga nånting, få se, hur
stockholmarna reagera för den här operan!
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
